Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Minskad avskogning i ett framtida klimatavtal

Skriftlig fråga 2008/09:977 av Johnson, Jacob (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2009-05-25
Anmäld
2009-05-26
Besvarad
2009-06-03
Svar anmält
2009-06-05

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 25 maj

Fråga

2008/09:977 Minskad avskogning i ett framtida klimatavtal

av Jacob Johnson (v)

till miljöminister Andreas Carlgren (c)

I rådspromemoria, bil. 4 (081118), står det att ”ytterligare analyser behövs för att fastställa för- och nackdelar med fondlösningar såväl som marknadsbaserade lösningar samt granskning och utvärdering av befintliga finansiella mekanismer” innan man kan ta ställning till åtgärder för att minska avskogningen i utvecklingsländer.

Det finns ett allvarligt problem kopplat till marknadsbaserade lösningar. Om utsläppen från avskogningen blir direkt jämförbara med utsläppen från andra sektorer, exempelvis förbränning av olja och kol, kan den internationella växthusgasmarknaden översvämmas av billiga reduktionsenheter vilket skulle resultera i att priset på utsläppsrätter minskar kraftigt. Minskar priset på utsläppsrätter reduceras i förlängningen också incitamenten att investera i hållbar och förnybar energiteknologi, både i industri- och utvecklingsländerna.

När regeringen den 17 mars presenterade sin klimatproposition framgick det att regeringen beslutat sig för att ta ställning för en marknadsbaserad lösning: ”Ekonomiska incitament kommer vara betydelsefulla och metoder för finansiering av minskad avskogning behöver utvecklas. Möjligheterna att koppla sådana incitament till växthusgasmarkanden är intressant och regeringen är i grunden positiv till att en marknadsbaserad mekanism skapas.”

Med anledning av ovanstående vill jag fråga miljöministern:

Avser ministern att redovisa den analys som uppenbarligen gjorts av för- och nackdelar med användandet av en marknadsbaserad mekanism?

Svar på skriftlig fråga 2008/09:977 besvarad av Jordbruksminister Eskil Erlandsson

den 3 juni

Svar på fråga

2008/09:977 Minskad avskogning i ett framtida klimatavtal

Jordbruksminister Eskil Erlandsson

Jacob Johnson har frågat miljöministern om han avser att redovisa analyser kring för- och nackdelar med användandet av en marknadsbaserad mekanism för att minska pågående avskogning i u-länder inom ramen för ett framtida klimatavtal. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Låt mig börja med att betona de stora värden som finns i många u-länders skogsresurser, inte minst biodiversitet och betydelse för ursprungsbefolkningar och annan lokalbefolkning. Men u-ländernas skogar rymmer också stora mängder kol, upplagrat under mycket lång tid. Den konvertering av skogsmark till främst jordbruksmark som sker i stor skala i många u-länderna innebär därför stora utsläpp av koldioxid. Uppskattningar pekar på att avskogningen motsvarar upp till 20 procent av de totala globala utsläppen av växthusgaser. Medan motsvarande utsläpp i i-länder omfattas av Kyotoprotokollets bindande utsläppsbegränsningar, saknas motsvarande incitament för u-länderna. Regeringen anser därför att kommande klimatavtal måste leda till en väsentlig förstärkning av incitamenten för u-länder att minska sin avskogning och i stället övergå till ett långsiktigt hållbart skogsbruk.

För att komma till rätta med avskogningen krävs initialt stora insatser för kompetensuppbyggnad och utveckling av myndighetsstrukturer, samt investeringar i skogsinventeringssystem. Denna initiala insats bör ingå som en av många komponenter i det finansieringspaket som förväntas ingå i kommande klimatavtal.

På längre sikt krävs också att u-länderna kompenseras för de löpande kostnader, till exempel i form av sänkt livsmedelproduktion, som en minskad avskogningstakt medför. Detta kan ske på olika sätt, bland annat genom koppling till den internationella marknaden för utsläppsrätter, eller via fondbaserad finansiering. Regeringen har vid flera tillfällen betonat betydelsen av utsläppsmarknader och vikten av att sätta ett pris på utsläppen. Samtidigt finns stora utmaningar om man ska utveckla ett handelsbaserat finansieringssystem för minskade utsläpp från avskogning. Regeringen har inte slutgiltigt tagit ställning i frågan om hur olika finansieringsformer kan utnyttjas för att skapa incitament för minskad avskogning i en framtida klimatregim.

Det är till exempel mycket svårt att förutse hur stora utsläppsminskningar som kan åstadkommas genom minskad avskogning på kort sikt. Kostnadsuppskattningar pekar på att man till låga kostnader skulle kunna nå stora utsläppsminskningar. Samtidigt har den globala avskogningen varit föremål för betydande biståndsinsatser under mycket lång tid utan att omfattningen har minskat. Det är således svårt att förutse i vilken utsträckning åtaganden för i-länder borde justeras och hur övriga delar av utsläppsmarknaden skulle komma att påverkas. Det är dock uppenbart att marknaden bör regleras så att en sådan stabilitet som krävs för att möjligheterna att nå klimatkonventionens långsiktiga målsättning upprätthålls.

Omfattande analyser krävs, och pågår, kring hur ett marknadsbaserat system för minskad avskogning skulle kunna utformas i praktiken. I Sverige har Naturvårdsverket ett uppdrag kring minskad avskogning i u-länder som ska redovisas den 1 september. Runt om i världen pågår också omfattande analysarbete vid ett stort antal institutioner. Inom rådets arbetsgrupper pågår också analysarbete. Regeringen följer löpande detta omfattande arbete, inte minst för att kunna agera pro-aktivt vid förhandlingar inför och under Köpenhamnsmötet i december i år.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.