Minoriteternas situation i konflikten mellan Irak och det kurdiska självstyret
Skriftlig fråga 2017/18:199 av Robert Hannah (L)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-10-31
- Överlämnad
- 2017-11-01
- Anmäld
- 2017-11-07
- Svarsdatum
- 2017-11-08
- Besvarad
- 2017-11-08
- Sista svarsdatum
- 2017-11-08
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Margot Wallström (S)
Trots att hotet från Islamiska staten ännu inte är över har Iraks centralregering och det kurdiska självstyret hamnat i en militär konflikt med varandra. De grupper som alltid har drabbats värst av konflikter i Irak är landets minoriteter. Ytterligare en väpnad konflikt i landets norra delar kan innebära slutet på tusentals år av närvaro för urfolk såsom assyrier/syrianer/kaldéer, shabaker och yazidier. Världssamfundet måste värna en fredlig lösning på konflikten och se till att landets minoriteter inte hamnar i centrum av en väpnad konflikt igen.
Human Rights Watch släppte i oktober 2017 en rapport där de skriver följande: ”Minoritetsgrupperna som bor där befinner sig i en riskabel situation, där de får ta stöten i konflikten och där de tvingas att välja lojalitet till den ena eller andra sidan – eller leva med konsekvenserna.”
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga utrikesminister Margot Wallström:
Har ministern och regeringen tagit upp Human Rights Watchs rapport med Iraks regering och det kurdiska självstyret och hur arbetar ministern och den svenska regeringen för Iraks minoriteters rättigheter i den pågående konflikten mellan Iraks centralregering och det kurdiska självstyret?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:199 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)
Utrikesdepartementet |
Utrikesministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:199 av Robert Hannah (L) Minoriteternas situation i konflikten mellan Irak och det kurdiska självstyret
Robert Hannah har frågat mig om jag och regeringen har tagit upp Human Rights Watchs rapport med Iraks regering och det kurdiska självstyret och hur jag och den svenska regeringen arbetar för Iraks minoriteters rättigheter i den pågående konflikten mellan Iraks centralregering och det kurdiska självstyret.
Sveriges regering har vid flera tillfällen tagit upp frågan om mänskliga rättigheter och minoriteters rättigheter med representanter för både Iraks centralregering och Iraks kurdiska regions regering. Sveriges statsminister tog upp dessa frågor med Iraks premiärminister Haider
al-Abadi och den kurdiska regionens president Masoud Barzani vid sitt besök i Irak i oktober 2016. Även Sveriges minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat diskuterade dessa frågor vid sitt besök i Irak i mars 2017.
Sveriges ambassadör i Irak har vid ett flertal tillfällen tagit upp frågan om mänskliga rättigheter och minoriteters situation med ministrar i Iraks centralregering och med företrädare för den kurdiska regionens regering. Under hösten har dessa samtal också handlat om den kurdiska regionens status, vilket jag har redogjort för i flera svar på frågor från riksdagsledamöter under de senaste veckorna.
Sveriges regering driver även frågan om mänskliga rättigheter och minoriteters rättigheter i FN:s säkerhetsråd, till exempel vad gäller utkrävande av ansvar för eventuella brott som har begåtts av Daesh i Irak. Sverige var medförslagsställare till FN:s säkerhetsrådsresolution 2379, som antogs i september 2017. Resolutionen omnämner specifikt människorättsöverträdelser med religiösa eller etniska förtecken. Resolutionen uppdrar åt FN:s generalsekreterare att inrätta en undersökningsgrupp för bevisinsamling som ska ledas av en särskild rådgivare, som även ges globalt mandat att främja ansvarsutkrävande för Daesh’ misstänkta brott.
Slutligen vill jag nämna Sveriges strategi för utvecklingssamarbete med Irak 2017-2021, som antogs av regeringen i somras. Svenskt utvecklingssamarbete med Irak inom ramen för strategin ska bidra till freds- och statsbyggande i landet. Syftet är att bidra till ett fredligt samhälle, respekt för mänskliga rättigheter och jämställdhet. Detta innebär att svenska insatser också kommer att bidra till ökad respekt för etniska och religiösa minoriteters demokratiska rättigheter.
Stockholm den 8 november 2017
Margot Wallström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.