Minnesmärke i FN:s högkvarter över den transatlantiska slavhandeln
Skriftlig fråga 2006/07:1434 av Larsson, Hillevi (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2007-06-27
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2007-08-13
- Anmäld
- 2007-08-16
- Svar anmält
- 2007-08-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga
2006/07:1434 Minnesmärke i FN:s högkvarter över den transatlantiska slavhandeln
av Hillevi Larsson (s)
till utrikesminister Carl Bildt (m)
Vid FN:s generalförsamlings högtidsmöte kring den transatlantiska slavhandelns avskaffande den 26 mars i år tillkännagav Saint Kitts premiärminister på vägnar av den karibiska ländergruppen att de upprättat en fond för att möjliggöra ett permanent minnesmärke i FN-byggnaden. Detta avses få en framträdande plats i FN-byggnaden till åminnelse av offren för den transatlantiska slavhandeln och som påminnelse om dess fortsatta efterverkningar i dag. Alla länder inbjöds att bidra till fonden för detta minnesmärke över den transatlantiska slavhandeln.
Den transatlantiska slavhandeln drabbade fler offer än något annat enskilt brott mot mänskligheten. Sverige hade under 200 år ett aktivt deltagande i den transatlantiska slavhandeln, men har hittills inte visat någon vilja att erkänna sin roll och sitt ansvar.
Jag vill mot den bakgrunden fråga utrikesministern om Sverige avser att ekonomiskt bidra till Caricoms fond för inrättandet av ett minnesmärke över den transatlantiska slavhandeln vid FN:s högkvarter i New York.
Svar på skriftlig fråga 2006/07:1434 besvarad av Utrikesminister Carl Bildt
den 13 augusti
Svar på fråga
2006/07:1434 Minnesmärke i FN:s högkvarter över den transatlantiska slavhandeln
Utrikesminister Carl Bildt
Hillevi Larsson har frågat mig om Sverige avser att ekonomiskt bidra till Caricoms fond för inrättandet av ett minnesmärke kring den transatlantiska slavhandeln vid FN:s högkvarter i New York.
Sverige lägger stor vikt vid såväl frågan om forna tiders slavhandel och dess efterverkningar i dag som vid den moderna form av slavhandel som människohandeln utgör. I samband med antagandet av FN:s generalförsamlings resolution om högtidlighållandet av slaveriets avskaffande tog sig detta uttryck i ett gemensamt agerande med övriga medlemsstater i EU. I detta sammanhang framhöll EU vikten av en fullödig och transparent granskning av forna tiders slavhandel. Sverige och EU deltog även i den specialinsatta session som generalförsamlingen höll den 26 mars i år med anledning av den internationella dagen för högtidlighållandet av avskaffandet av den transatlantiska slavhandeln.
Vidare vidtas insatser på det nationella planet för att uppmärksamma den transatlantiska slavhandelns avskaffande. Som exempel kan nämnas att regeringen nyligen gett Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige i uppdrag att i samverkan med organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter och mot rasism och diskriminering, bland annat afrikanska grupper i Sverige, under 2007 genomföra kommunikationsinsatser med anledning av 200-årsminnet av den transatlantiska slavhandelns avskaffande. Vid genomförandet av uppdraget ska nutida problem och frågeställningar avseende mänskliga rättigheter i Sverige uppmärksammas i ett historiskt sammanhang.
Vad gäller frågan om Caricoms fond för inrättandet av ett minnesmärke som aktualiserades vid den specialinsatta sessionen kring den transatlantiska slavhandelns avskaffande är upplägget för denna fond inte helt klar. Regeringen avvaktar därför med att ta ställning till ett eventuellt bidrag till fonden.
Sverige fäster stor vikt vid att frågan om slaveriet fortsätter att uppmärksammas såväl nationellt som internationellt, i synnerhet inom ramen för uppföljningen till Durbankonferensen om rasism och främlingsfientlighet samt dess handlingsprogram som planeras under 2009.
I övrigt vill jag hänvisa Hillevi Larsson till det svar jag gav Ulf Holm (mp) på hans fråga 2006/07:655 om högtidlighållande av slavhandelns avskaffande.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.