minerallagstiftningen
Skriftlig fråga 1997/98:948 av Francke Ohlsson, Bodil (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-07-20
- Anmäld
- 1998-07-27
- Besvarad
- 1998-08-05
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 20 juli
Halva Sverige är intecknat för sökande efter värdefulla mineraler. Minst 20 000 markägare är hotade. De som drabbas av minerallagen finns runt om i Sverige, från norr till söder. Det handlar om internationella jätteföretag som plundrar marken på de bästa mineralerna och lämnar ett skövlat och förstört landskap. Miljöpartiet de gröna motionerade redan 1989 om förändring av minerallagen. Vi hade då, som nu, tre huvudkrav på förändringar:
- Vetorätt mot undersökningstillstånd för markägare, kommun och stat, var för sig. Det skall alltså vara tillräckligt att en part säger nej för att undersökning ej skall ske.
- En del av den uppkomna vinsten vid exploatering skall hamna hos markägaren. Vilket kapitalstarkt företag som helst kan få tillstånd att exploatera svenska naturtillgångar, utan att betala mer än ersättning för intrånget.
- Försiktighetsprincipen skall gälla. Finns hot mot t.ex. grundvattnet, den biologiska mångfalden eller liknande skall tillstånd ej ges.
Avser statsministern verka för en förändring av minerallagen enligt de tre krav som angivits ovan?
Svar på skriftlig fråga 1997/98:948 besvarad av , ()
- Näringsminister Anders Sundström
den 5 augusti
Bodil Francke Ohlsson har frågat statsministern om han avser att verka för en förändring av minerallagen enligt tre krav som hon redovisar, nämligen dels att markägare, kommun och stat var för sig skall ha vetorätt mot undersökningstillstånd, dels att en del av den uppkomna vinsten vid exploatering skall hamna hos markägaren, dels att försiktighetsprincipen skall gälla.
Frågan har överlämnats till mig.
Bodil Francke Ohlssons bakgrundsbeskrivning av mineralprospekteringen ger en felaktig bild av läget i vårt land. Här verkar multinationella men också små och medelstora prospektörer och gruvbolag. I deras verksamhet är det varken fråga om plundring eller om att lämna ett skövlat och förstört landskap efter sig. Höga miljökrav ställs för utvinning och på återställning av använd mark efter avslutad verksamhet. Nivån på de krav som ställs är desamma som för andra industrianläggningar.
Den svenska minerallagstiftningen har den principiella innebörden att rätten att utvinna de mineral som lagen omfattar, genom beslut enligt lagen, kan tillerkännas någon annan än den som äger marken. Den enskilde markägaren har rätt till full ersättning för skada och intrång men äganderätten omfattar alltså inte själva fyndigheten. Lagen har till syfte att underlätta utvinning av dessa mineral men också att skapa ordning i branschen och att se till att motstående intressen visas tillbörlig hänsyn.
Jag ser positivt på att så många företag, stora som små, väljer vårt land för att söka mineral. Det bidrar till ökad sysselsättning och tillväxt särskilt i glesbygden. Metaller är ett kretsloppsmaterial. Världen behöver metaller för en förbättrad levnadsstandard. Det är en fråga om solidaritet när Sverige bidrar med naturresurser samtidigt som vi ställer höga krav på de företag som arbetar med mineralutvinning, både i fråga om arbetsmiljö och skyddet av den yttre miljön.
Riksdagen beslutade så sent som i våras ändringar i minerallagen vid två tillfällen. Det gällde dels vid behandlingen av regeringens mineralpolitiska proposition, dels i samband med beslut om följdlagstiftning till miljöbalken. Regeringen planerar inte några ytterligare ändringar av minerallagen för närvarande.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.