minerallagen
Skriftlig fråga 1997/98:615 av Goës, Eva (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-03-27
- Anmäld
- 1998-03-30
- Besvarad
- 1998-04-01
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Miljöpartiet krävde redan 1988/89 att vetorätt skulle införas för markägare vid mineralutvinning. Den nya minerallagen har emellertid släppt loss alla fördämningar. Den ger ännu större möjligheter till framtida gruvdrift för t.ex. utländska prospektörer.
För markägarna blir det stora bekymmer; de kan tvingas flytta från sina hus och gårdar. Marken exproprieras. Det markägarna räknas till godo är endast en otillfredsställande intrångsersättning, vilken dessutom skall reavinstbeskattas.
Markägaren är skyldig att tåla projektörens intrång och verksamhet enligt minerallagen. Ägare till fritidshus har i sammanhanget så gott som inga rättigheter alls.
Att planera gruvdrift i det tätbefolkade södra Sverige och låta t.ex. den inhemska skogsnäringen, jordbruket och turistnäringen, som ingår i ett långsiktigt hållbart kretsloppssamhälle, stryka på foten för privat vinnings skull, upprör markägarna och befolkningen i det berörda området. Bevarandeintressen, miljö, natur- och kulturvärden får stå tillbaka för penningens makt.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga:
Avser ministern verka för att åtgärder vidtas så att vetorätt för markägare införs i minerallagen?
Svar på skriftlig fråga 1997/98:615 besvarad av , ()
- Näringsminister Anders Sundström
Eva Goës har frågat mig om jag avser att verka för att åtgärder vidtas så att vetorätt för markägare i minerallagen införs.
Minerallagen bygger på att de mineraltillgångar som omfattas av lagen tillhör oss alla och inte den enskilda jordägaren. Den nya minerallagen infördes den 1 juli 1992 och ett år senare avvecklades den s.k. kronoandelen, som i praktiken innebar att gruvföretagen skulle betala en avgift till staten för utvinningen. Förändringen genomfördes för att ta bort en konkurrensnackdel för gruvindustrin eftersom motsvarande bestämmelse saknades i de flesta andra länder. Bl.a. denna åtgärd har lett till att prospekteringen efter mineral ökat under 1990-talet. Under år 1997 prospekterades det i vårt land för ca 210 miljoner kronor. Att utländska bolag har en andel i detta tycker jag är positivt.
En ökad aktivitet i sökandet efter mineraler bidrar till att vår malmbas kan hållas på en tillräcklig nivå och kan också leda till ökad produktion och sysselsättning ofta i glesbygd. Vi skall vara medvetna om att även om prospekteringen ökat i vårt land så är prospektering en verksamhet som ytterst sällan leder till öppnandet av en ny gruva. För gruvnäringen gäller det inte enbart att hitta en mineralisering, den skall också vara tekniskt och ekonomiskt utvinningsbar. Olika miljökrav och självklart också metallpriset är avgörande i detta sammanhang. Minerallagen är alltså till för att stimulera till prospektering och skapa goda förutsättningar för branschen men också för att se till så att motstående intressen visas vederbörliga hänsyn.
Gruvverksamhet kan i de allra flesta fall samagera med skogsbruk, jordbruk, turism och andra lokala verksamheter. Om gruvverksamhet inte kan samagera med andra verksamheter görs en intresseavvägning, som kan leda till att tillstånd inte ges. De lagar som på olika sätt samverkar med minerallagen dvs. naturresurslagen, lagen om kulturminnen, plan- och bygglagen, naturvårdslagen och miljöskyddslagen är till för att tillvarata medborgarnas behov och skydda samhällets intressen. Vi har alla ett ansvar att se till att saklig och sansad information lämnas till de människor som blir oroliga när de upplever att en okänd verksamhet hotar deras hembygd. Detta gäller för företagen, för berörda myndigheter och inte minst för oss politiker.
Jag menar att vi skall ha en gruvindustri i vårt land därför att vi behöver fler jobb, vi har en berggrund med god potential, metaller är ett kretsloppsmaterial, vi har en bra lagstiftning för både inre och yttre miljö och vi har en ansvarskännande gruvnäring. Vi kan därigenom på ett bra sätt medverka till en balanserad användning av metaller i världen.
Jag anser mot denna bakgrund att en renodlad vetorätt för markägare varken är motiverad eller berättigad.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.