Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Mineraler till mobiler och datorer

Skriftlig fråga 2008/09:1116 av Hägg, Carina (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2009-07-29
Besvarad
2009-08-12
Anmäld
2009-08-13
Svar anmält
2009-08-13

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 29 juli

Fråga

2008/09:1116 Mineraler till mobiler och datorer

av Carina Hägg (s)

till statsrådet Ewa Björling (m)

I Kongo finns det områden som är rika på naturresurser men där det samtidigt råder krig och konflikter, något som tyvärr ofta har ett nära samband. Organisationen Global Witness skriver: ”Militariseringen av gruvindustrin i Demokratiska republiken Kongo förlänger den väpnade konflikt som har slitit sönder landet i mer än tolv år.” Detta bekräftar än en gång det jag tidigare påtalat. Nu måste regeringen, EU och FN ställa tydliga krav på bolag som är involverade i den internationella handeln med mineraler från östra Kongo. De här bolagen tjänar sina pengar på att västländerna inte bryter de väpnade gruppernas tillgång till gruvindustrin som inkomstkälla. Det räcker inte att företag hävdar att de handlar med licensierade exportörer samtidigt som uppköpare handlar med mineraler som kan benämnas som konfliktmineraler eller illegala mineraler. Konsumenterna ska kunna veta att konfliktmineraler inte finns i exempelvis mobiler, datorer eller konservburkar.

Min fråga till handelsminister Ewa Björling är:

Vilka initiativ har handelsministern tagit för att konsumenter ska kunna garanteras att produkter som mobiler, datorer och konservburkar inte innehåller mineraler som kan betecknas som konfliktmineraler eller illegala mineraler?

Svar på skriftlig fråga 2008/09:1116 besvarad av Statsrådet Ewa Björling

den 12 augusti

Svar på fråga

2008/09:1116 Mineraler till mobiler och datorer

Statsrådet Ewa Björling

Carina Hägg har frågat mig vilka initiativ jag har tagit för att konsumenter ska kunna garanteras att produkter som mobiler, datorer och konservburkar inte innehåller mineraler som kan betecknas som konfliktmineraler eller illegala mineraler. Frågeställaren har tidigare ställt liknande frågor (2008/09:407 och 2008/09:834). Svaren på frågorna är till stora delar relevanta också för denna fråga.

Inom det svenska utvecklingsarbetet prioriteras demokrati, respekt för de mänskliga rättigheterna och arbetet för en hållbar utveckling. Flertalet av dessa frågeställningar tas också upp som globala utmaningar och fokusområden inom ramarna för Sveriges politik för global utveckling. Jag har tidigare anfört som svar på Carina Häggs frågor att Sverige stöder en rad initiativ för ökad transparens och grundläggande principer för ansvarsfullt företagande, Corporate Social Responsibility, CSR. Det rör sig bland annat om FN:s Global Compact, OECD:s riktlinjer för multinationella företag, OECD:s riskhanteringsverktyg, Realizing Rights – the Ethical Globalisation Initiative (EGI) samt EITI (Extractive Industries Transparency Initiative).

Utifrån regeringens policy för aktörssamverkan har Sida gett Sveriges geologiska undersökningar (SGU) i uppdrag att agera som facilitator för aktiviteter kopplade till det svenska initiativet Mining for Development till stöd för mineralrika utvecklingsländer. Inom ramen för Råvaruinitiativet i EU kommer Sverige vidare att verka för internationell samverkan med organisationer och grupperingar som G 8, OECD, Unctad och Unep med flera.

Jag kommer att fortsätta att aktivt verka för att företag och andra aktörer känner och tar sitt ansvar i frågor som rör naturresurser med mera. Som bekant kommer regeringen i november att arrangera en konferens om företags sociala ansvar. En av målsättningarna är att konferensen ska kunna utgöra ett bidrag till den gemensamma råvarustrategin i EU, men också till de globala aktörerna som Kimberleyprocessen och Extractive Industries Transparency Initiative (EITI).

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.