Miljöskadliga subventioner
Skriftlig fråga 2011/12:166 av Holm, Jens (V)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2011-11-23
- Inlämnad
- 2011-11-23
- Besvarad
- 2011-11-30
- Svar anmält
- 2011-11-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 23 november
Fråga
2011/12:166 Miljöskadliga subventioner
av Jens Holm (V)
till miljöminister Lena Ek (C)
Vid COP 10-mötet som ägde rum förra året i Nagoya beslutades att miljöskadliga subventioner ska ha fasats ut senast år 2020. Samma mål återfinns i EU-kommissionens meddelande Färdplan för ett resurseffektivt Europa – KOM(2011) 571 – där man också konstaterar att ett övergivande av miljöskadliga subventioner ”kan ge ekonomiska, samhälleliga och miljömässiga fördelar, och möjliggör ökad konkurrenskraft”.
För närvarande finns det ingen överblick över svenska miljöfarliga subventioners omfattning och såvitt undertecknad känner till heller ingen strategi för hur de ska fasas ut.
Med anledning av detta vill jag fråga miljöminister Lena Ek:
Hur ser miljöministerns strategi ut för att fasa ut miljöfarliga subventioner till 2020?
Svar på skriftlig fråga 2011/12:166 besvarad av Miljöminister Lena Ek
Svar på fråga
2011/12:166 Miljöskadliga subventioner
Miljöminister Lena Ek
Jens Holm har frågat mig hur min strategi för att fasa ut miljöfarliga subventioner till 2020 ser ut.
Som Jens Holm tar upp togs beslut i Nagoya om ett globalt mål om att till 2020 fasa ut eller reformera subventioner som är skadliga för biologisk mångfald och att utveckla positiva incitament. Målsättningar kring utfasning av miljöskadliga subventioner finns också i EU-kommissionens meddelande Färdplan för ett resurseffektivt Europa.
Det är glädjande att det finns ett momentum i frågan. En gemensam internationell syn är en förutsättning för framgång. FN-konferensen om hållbar utveckling (Rio +20) ska äga rum i Brasilien den 20–22 juni 2012 och markerar tjugoårsjubileet av UN Conference on Environment and Development 1992 i Rio de Janeiro. Grön ekonomi inom ramen för fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling är ett av två huvudteman för konferensen. En av regeringens prioriteringar inför Rio +20 är rätt prissättning. Regeringen har drivit frågan inom EU vars målsättningar nu inkluderar ökad användning av marknadsbaserade styrmedel, inklusive skattemässiga åtgärder och utfasning av miljöskadliga subventioner som är oförenliga med en hållbar utveckling.
I ett globalt perspektiv är subventionering av fossila bränslen utbredd. Sedan 2009 har International Energy Agency (IEA) gett fortlöpande stöd till G20 i arbetet med att genomföra gruppens åtagande att "rationalisera och fasa ut ineffektiva subventioner av fossila bränslen som uppmuntrar till ohållbar konsumtion på medellång sikt". IEA:s senaste beräkningar visar att subventioner för fossila bränslen i världen uppgick till 409 miljarder USD under 2010, en ökning från 300 miljarder USD 2009.
Sverige driver att utfasning av fossilbränslesubventioner är en angelägen och kostnadseffektiv åtgärd mot klimatförändringar. Tillsammans med Nya Zeeland, Costa Rica, Danmark, Etiopien, Finland, Norge och Schweiz ingår Sverige i gruppen Friends of Fossil Fuels Subsidy Reform (FFFSR). FFFSR är en informell grupp med syfte att främja avvecklingen av fossilbränslesubventioner genom att bland annat mana på och följa upp G20-ländernas åtgärder för att minska subventioner och därav följande utsläpp. Gruppen har nyligen genomfört en gemensam démarche i G20-huvudstäder inför mötet i Cannes och en liknande uppvaktning gjordes även inför G20-mötet i Seoul hösten 2010. FFFSR kommer även att hålla ett gemensamt side event vid COP 17 i Durban om utfasningen av fossilbränslesubventioner.
Som en följd av överenskommelsen i Nagoya har EU i sin nyligen antagna strategi för biologisk mångfald tagit in utfasning av subventioner som är skadliga för biologisk mångfald som ett viktigt arbetsområde. Arbetet med detaljerna pågår och kommer att redovisas för riksdagen i samband med kommande rådsmöten. Men arbetet med utfasning av subventioner och att sätta pris på koldioxidutsläpp drivs på flera sätt. Regeringen föreslog i klimatpropositionen 2009 att återbetalningen av koldioxidskatten för diesel i jordbruks- och skogsmaskiner skulle sänkas successivt från och med i år. Där föreslogs också att minska nedsättningen av koldioxidskatten för bland annat industrin utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter. Riksdagen har tagit beslut om att genomföra dessa åtgärder vilket kommer att innebära att de skatteutgifter vi har i Sverige inom klimat- och energiområdet kommer att minska ytterligare.
Jens Holm pekar på vikten av överblick av miljöfarliga subventioners omfattning och det är också där vi nu lägger tyngdpunkten. Vi för en fortlöpande dialog med både SCB och Naturvårdsverket för vilka frågan är i hög grad aktuell. Naturvårdsverket arbetar till exempel på eget initiativ med en uppdatering av en översiktlig kartläggning av potentiellt miljöskadliga subventioner som gjordes 2005. Inom Regeringskansliet planeras ett kompletterande arbete med kartläggning av potentiellt miljöskadliga subventioner.
Sammanfattningsvis vill jag säga att jag och regeringen prioriterar frågan om utfasning av miljöskadliga subventioner och kommer att lägga stor kraft på att möta de åtaganden som beslutats i Nagoya och i andra sammanhang.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.