Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

miljösituationen i sydöstra Sveriges kustvatten

Skriftlig fråga 2000/01:1480 av Ringman, Agneta (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-07-02
Besvarad
2001-07-10
Anmäld
2001-09-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 2 juli

Fråga 2000/01:1480

 av Agneta Ringman (s) till miljöminister Kjell Larsson om miljösituationen i sydöstra Sveriges kustvatten

Miljösituationen i sydöstra Sveriges kustvatten är mycket alarmerande. Minskande fiskestammar och införande av totala fiskestopp är ett bevis för det allvarliga läget. Ett exempel är minskningen av gädda och abborre i Kalmarsund. Särskilt drabbade är de långgrunda stränderna längs Ölands, Gotlands och Skånes kuster av att tången slås ut av alger som ansamlas i stora mängder längs kusterna. Det är nödvändigt att öka forskningen för att ytterligare klarlägga orsakerna till miljöproblemen i Östersjön och då bl.a. i den sydöstra regionen. En resurs är då Kalmarsundslaboratoriet. Mitt intryck är emellertid att laboratoriet inte används på det sätt som ursprungligen var tänkt.

Jag vill fråga:

Vilka åtgärder tänker miljöministern vidta för att ytterligare klarlägga orsakerna till den alarmerande miljösituationen i sydöstra Sveriges kustvatten?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:1480 besvarad av miljöminister Kjell Larsson

den 18 juli

Svar på fråga 2000/01:1480 om miljösituationen i sydöstra Sveriges kustvatten

Miljöminister Kjell Larsson

Agneta Ringman har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att ytterligare klarlägga orsakerna till den alarmerande miljösituationen i sydöstra Sveriges kustvatten. Bakgrunden till frågan är de minskande fiskbestånden i Kalmarsund och det totala fiskestoppet som införts av detta skäl.

Jag delar Agneta Ringmans oro över situationen. Kraftigt minskande bestånd av främst gädda och abborre som drabbat Kalmarsund sedan mitten av 90-talet är allvarligt och liknande oroande tecken har även rapporterats från andra områden kring våra kuster.

Fiskeriverket, tillsammans med Länsstyrelsen i Kalmar län och lokala aktörer, har under de senaste åren utrett utbredning och orsakerna till de minskade fiskbestånden i Kalmarsund och en rapport redovisades under våren. Rapporten ger dock ingen klar bild av orsakerna till minskningen av fiskbestånden. Naturvårdsverket har därför nyligen anslagit 200 000 kr till länsstyrelsen i Kalmar för att kunna fortsätta studierna. Naturvårdsverket kommer också inom kort att påbörja en större utredning av orsakerna samt studera om denna fiskminskning är lokal eller om den förekommer i övrigt kring Sveriges kuster.

För att hantera bl.a. denna situation och även andra miljöproblem har regeringen anslagit betydande resurser för miljöforskning, miljöövervakning samt uppföljning och utvärdering av de 15 miljökvalitetsmål som riksdagen fastställt. Anslaget för miljöövervakning ökade från 132 miljoner kronor år 2000 till 226 miljoner kronor år 2001. Även anslagen för miljöforskning har ökat. Naturvårdsverket har fr.o.m år 2000 ett anslag för miljöforskning. Den 1 januari 2001 inrättades Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) som har betydande resurser för forskning om miljö och ekologiskt hållbar utveckling. Regeringen föreslog dessutom i den ekonomiska vårpropositionen 2001 att anslaget till Formas stärks med 80 miljoner kronor från år 2002 för forskning om biologisk mångfald och hållbar utveckling. Även Stiftelsen för Miljöstrategisk forskning (MISTRA) och EU satsar betydande belopp på forskning om miljösituationen i våra kusthav.

Det är de ansvariga myndigheterna, främst Fiskeriverket, Naturvårdsverket och berörda länsstyrelser samt andra forskningsfinansierade organisationer som ska ansvara för att klarlägga orsakssambanden och omfattningen av påverkan på fiskbestånden. Kalmar högskola och Kalmarsundslaboratoriet har också en viktig roll i detta sammanhang. Jag kommer noga att följa utvecklingen för att kunna vidta åtgärder om så behövs.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.