miljösanktionsavgifter

Skriftlig fråga 2000/01:22 av Bargholtz, Helena (fp)

den 27 september

Fråga 2000/01:22

av Helena Bargholtz (fp) till miljöminister Kjell Larsson om miljösanktionsavgifter

Enligt 30 kap. 1 § punkt 1 miljöbalken ska miljösanktionsavgift betalas av en näringsidkare som vid bedrivandet av näringsverksamhet åsidosätter föreskrifter som meddelas med stöd av miljöbalken.

I min egen kommun, Lidingö, har nyligen tolv egna företagare bötfällts för miljöbrott med allt från 5 000 kr upp till 30 000 kr. De har fått böter för otillräcklig märkning på diverse flaskor och burkar med kemikalier. Något som upprört såväl företagare som beslutsfattande politiker och kommunala tjänstemän. Man anser det orimligt att lagen tvingar dem att döma ut så höga böter för avsaknad av märkning på flaskor och burkar. En företagare tvingades t.o.m. betala böter för att några av hans burkar inte hade tillräckligt med svensk text.

Detta problem är inte unikt för min kommun. Ingen företagare vill väl vara miljöbov. Men de har svårt att acceptera så höga böter för att de inte tillräckligt kontrollerat den många gånger svårbegripliga märkningen på sina produkter. Risken är att den här typen av bötfällning kan leda till att företagare och andra blir fientligt inställda till miljöarbetet. Lagstiftningen blir då kontraproduktiv. Samarbetet mellan företagarna och de kommunala myndigheterna blir i stället motarbete. Detta kan i sin tur leda till att kommunala myndigheter avstår från att vidta kontroller hos företagarna för att undvika konflikter.

Jag vill därför fråga:

Avser miljöministern att vidta en översyn av miljösanktionsavgifternas rimlighet?