miljösanering efter Balkankriget
Skriftlig fråga 1999/2000:931 av Samuelsson, Marianne (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-05-12
- Anmäld
- 2000-05-16
- Besvarad
- 2000-05-19
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:931
av Marianne Samuelsson (mp) till utrikesminister Anna Lindh om miljösanering efter BalkankrigetFN har efter kriget på Balkan gjort en miljökonsekvensanalys, Balkan Task Force. Analysen bygger på att man efter Kosovokriget utrett vilka miljöskadorna är i det krigsdrabbade området och att föreslå åtgärder för att skydda befolkningens hälsa och rena miljön. I utredningen konstateras att det finns mycket allvarliga miljöskador där åtgärder krävs. Meningen med den analysen var att snabbt kunna göra nödvändiga åtgärder för att sanera i miljön så att människor skulle kunna återvända till sin hembygd. De signaler som regeringen ger till de flyktingar som finns i Sverige är att de nu kan återvända hem. Trots att nödvändiga saneringsåtgärder ännu inte gjorts.
För att kunna vidta de i analysen föreslagna saneringsåtgärderna krävs att EU och Natoländerna bidrar med pengar. Det är naturligtvis bråttom eftersom flyktingar nu börjar återvända och att miljösaneringen bör vara gjord innan människor åter börjar vistas i dessa områden.
Jag vill därför veta på vad sätt Sverige bidragit till att miljösanera områdena och om man inom EU-kretsen anser att tillräckliga medel avsatts från svensk sida.
Min fråga till utrikesministern:
På vilka sätt har, eller kommer Sverige aktivt bidra till att se till att miljösaneringen är möjlig att genomföra?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:931 besvarad av utrikesminister Anna Lindh
den 19 maj
Svar på fråga 1999/2000:931 om miljösanering efter Balkankriget
Utrikesminister Anna Lindh
Sverige lägger stor vikt vid arbetet inom FN:s miljöprogram UNEP och verkar för att stärka dess roll som den globala miljöorganisationen. Som ett led i pågående reformer har också UNEP:s verksamhetsområden vidareutvecklats och förtydligats. En viktig uppgift för UNEP i dag är att bidra till integration av miljöfrågor inom alla politikområden.
Som en del i detta arbete bidrog Sverige med 1 miljon kronor till den studie som UNEP och dess Balkan Task Force (BTF) genomförde om miljöeffekter av kriget på Balkan. Övriga bidrag till studien kom huvudsakligen från andra nordiska länder. Slutrapporten presenterades i Stockholm i oktober 1999 vid en presskonferens med miljöminister Kjell Larsson, UNEP:s exekutivdirektör Klaus Töpfer, och ordförande för Balkan Task Force Pekka Haavisto.
Sedan dess har Regeringskansliet fört en kontinuerlig dialog med Haavisto kring lämpliga uppföljningsformer baserat på resultatet av studien. Projektet har motiverats av humanitära skäl i anslutning till effekterna av Kosovokonflikten. Men de åtgärder som krävs rör investeringar och rehabilitering som enbart myndigheter i Förbundsrepubliken Jugoslavien (FRJ) kan ansvara för. Materiella skador på grund av stridshandlingar har förvärrat en redan tidigare ohållbar miljökontroll vid industrianläggningar och annan infrastruktur i FRJ och på andra håll i Balkan. En effektiv insats kräver de inhemska myndigheternas medverkan. Frågan om bistånd är därför svår och möjligheterna för fortsatt svenskt stöd kommer att prövas i ljuset av samråd inom EU och framför allt inom ramen för Stabilitetspakten.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.