miljöprövning vid exportkrediter och riskgarantier
Skriftlig fråga 1997/98:953 av Schlaug, Birger (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-07-22
- Anmäld
- 1998-07-27
- Besvarad
- 1998-08-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 22 juli
De statliga exportkrediterna underställs inte några som helst krav på miljöprövning. Följderna av detta blir att svenska institutioner stöttar projekt och investeringar som strider mot grundläggande miljökrav.
Statliga exportkrediter och riskgarantier världen över stöttar i dag investeringar och handel som utgör mer än 10 % av världens totala export - över 500 miljarder kronor per år går till långsiktiga lån och garantier i utvecklingsländer. Projekten ger många gånger stor negativ påverkan på miljö och sociala förhållanden, uppger Svenska Naturskyddsföreningen.
Att införa krav på miljöprövning är inte något unikt. Det finns inget som hindrar Sverige från att införa en sådan prövning, USA har redan gjort det.
Min fråga till Leif Pagrotsky är därför:
Är du villig att se över bestämmelserna för exportkrediter och riskgarantier och införa miljöprövning av de sökande projekten?
Svar på skriftlig fråga 1997/98:953 besvarad av , ()
- Statsrådet Leif Pagrotsky
den 17 augusti
Birger Schlaug har frågat mig om jag är villig att se över bestämmelserna för exportkrediter och riskgarantier och införa miljöprövning av de sökande projekten.
Mot bakgrund av den vikt regeringen fäster vid miljöfrågorna är Birger Schlaugs fråga mycket relevant. För att uppnå verksamma och effektiva regler inom detta område arbetar Sverige aktivt för en lösning på internationell nivå. Endast med gemensamt överenskomna regler mellan länderna ges företagen möjlighet att konkurrera på lika villkor. Att söka multilaterala lösningar på globala miljöproblem tror vi dessutom får större och mer långsiktig genomslagskraft. Sverige deltar aktivt i OECD:s arbete kring hur miljöaspekter skall kunna beaktas i de statsstödda exportfinansieringssystemen. Mot bakgrund av detta internationella arbete utvecklar EKN nu en miljöpolicy.
Jag vill även påpeka att näringslivet ofta sätter upp en egen kodex. En del företag tillämpar t.ex. samma miljökrav oavsett var investeringen görs, vilket ibland medför att högre miljöstandarder tillämpas än vad som lagligen krävs. Regeringen har också uttalat att den avser att föra en dialog med näringslivet i miljöfrågor och verka för en ökad svensk miljöteknikexport.
Sverige driver vid sidan av OECD även aktivt på miljöarbetet inom ramen för andra internationella organisationer, inte minst Världshandelsorganisationen, WTO. Vi strävar efter att handel och miljö skall vara ömsesidigt stödjande.
Inom handelspolitikens område har jag själv, bl.a. i EU-sammanhang samt vid ekonomi- och handelsministermötet i ASEM (Asia-Europe Meeting) i Japan 1997, lagt konkreta förslag om att avskaffa alla tullar på handeln med miljörelaterad teknik.
Som jag framfört i tidigare svar på liknande frågor så har Exportkreditnämnden (EKN) i uppdrag från regeringen att i sina bedömningar bl.a. inkludera hur olika aspekter kan riskera att försämra ett projekts återbetalningsförmåga. I detta sammanhang omfattas bl.a. olika miljöaspekter, t.ex. i form av negativ miljöpåverkan. Observera att en EKN-garanti är giltig endast om lagstiftningen i importlandet, t.ex. på miljöområdet, följs. Detta är i princip vad som gäller för motsvarande institut i företagens konkurrentländer. Såvitt jag känner till har endast USA ett system där man vid garantigivning granskar vissa typer av större projekt från miljösynpunkt, bl.a. vattenkraftprojekt. Hittills har ingen ansökan avslagits av miljöskäl. Därför är det för tidigt att dra några slutsatser om effektiviteten i det amerikanska systemet.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.