Miljöproblem på västkusten

Skriftlig fråga 2008/09:848 av Staxäng, Lars-Arne (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2009-04-15
Anmäld
2009-04-16
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2009-04-29
Svar anmält
2009-05-04

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 15 april

Fråga

2008/09:848 Miljöproblem på västkusten

av Lars-Arne Staxäng (m)

till miljöminister Andreas Carlgren (c)

Den kemiska ammunition som inte hann dumpas eller förstöras av de tyska stridskrafterna i andra världskrigets slutskede kom efter kriget av de allierade och Sovjetunionen att dumpas i Östersjön och Västerhavet. Initialt var tanken att man skulle dumpa dessa stridsmedel långt ute i Atlanten men en rad orsaker gjorde att dumpningen skedde närmare land. De allierade genomförde dumpning framför allt i Skagerrak och Kattegatt medan ryssarna genomförde omfattande dumpning i Östersjön. De allierade sänkte vanligtvis hela fartyg lastade med stridsmedel medan ryssarna av tonnagebrist dumpade förslutna behållare direkt från däck.

Helsingforskommissionen som arbetar med att skydda framför allt Östersjön mot miljöföroreningar har identifierat fem områden på havsbottnen i vårt närområde med dumpad stridsgas såsom sarin, tabun, fosgen med mera. Ett sådant område ligger bara 20 distansminuter från västsvenska Måseskär.

Som om detta inte vore tillräckligt så finns det också ett antal fartyg med stora mängder olja som förlist utefter västkusten. Det förlista fartyget Skytteln är ett av de mest kända. Även om en utredning ser över just den frågan är många sänkta eller förlista fartyg verkligen tickande miljöbomber.

Vilka åtgärder avser miljöministern att vidta för att mildra dessa miljörisker runt om våra kuster?

Svar på skriftlig fråga 2008/09:848 besvarad av Miljöminister Andreas Carlgren

den 29 april

Svar på fråga

2008/09:848 Miljöproblemen på västkusten

Miljöminister Andreas Carlgren

Lars-Arne Staxäng har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att mildra miljöriskerna runt om våra kuster.

Frågeställaren tar upp det miljöproblem som dumpad kemisk ammunition och förlista fartyg kan utgöra. Att farliga föremål, såsom minor, ammunition och kemiska stridsmedel, kan omhändertas på ett säkert sätt är av stor betydelse dels för att förebygga olyckor och skador på människor, egendom och miljö, dels för att undvika annan påverkan på samhället, såsom störningar i transporter och annan verksamhet. Regeringen har givit Försvarsmakten, Kustbevakningen och Rikspolisstyrelsen i uppdrag att bland annat utarbeta information om minor, oexploderad ammunition (OXA) och kemiska stridsmedel i syfte att öka kunskapen, och därigenom ett omhändertagande som minskar risken för olyckor eller störningarna på samhället i stort. Målgruppen för informationen är personer som i sin yrkesutövning till sjöss eller på sin fritid kan anträffa minor, OXA eller kemiska stridsmedel och behöver kunskap om hur ett fynd ska hanteras för att undvika skador på människor, egendom eller miljö.

Faktiska utsläpp åtgärdas av Kustbevakningen, som ansvarar för miljöräddningstjänsten till sjöss, oavsett om utsläppen kommer från nyligen förlista fartyg eller från fartyg som förlist för länge sedan. Det finns emellertid ingen myndighet som i dag har ett uttalat ansvar för att sanera vrak i syfte att förebygga eventuella utsläpp. Regeringen gav 2007 Statskontoret i uppdrag att utreda och lämna förslag på vem som har rätten eller skyldigheten att omhänderta, sanera eller flytta skeppsvrak och ägarlösa båtar. Rapporten redovisades i maj 2008 och bereds för närvarande i Regeringskansliet. En av slutsatserna i rapporten var att kunskapen om omfattningen av problemet med miljöfarliga vrak i dagsläget är otillräcklig. En inventering och riskanalys av vraken är alltså en förutsättning för att få underlag om i vilken omfattning sanering av vrak behövs och hur detta ska genomgöras.

I propositionen En sammanhållen svensk havspolitik (prop. 2008/09:170) aviserade regeringen att Sjöfartsverket som ett första steg ska genomföra en inventering av vraken. Regeringen avser att återkomma med ett sådant uppdrag till Sjöfartsverket. Den ökade kunskapen ger sedan möjlighet att på ett effektivt sätt ta ställning till vem eller vilka som bör ta ett ansvar för sanering och bortforsling av ägarlösa vrak.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.