Miljöpolitiken

Skriftlig fråga 1996/97:649 av Dan Ericsson (kd)

Klar

Inlämnad:
1997-06-18
Besvarad:
1997-07-01

den 18 juni

Fråga 1996/97:649 av Dan Ericsson (kd) till miljöministern om miljö-
politiken

Regeringen brukar berömma sig av att arbeta för ett ekologiskt håll-
bart samhälle. I fråga om retorik och allmänna målsättningar finns det
inget i övrigt att önska ifrån regeringen när det gäller att lyfta fram denna
fråga. Dessvärre verkar det bara vara en kuliss. När det gäller den prak-
tiska politiken och vad som faktiskt händer så går de motsatt väg. De
negativa signalerna kommer allt oftare. Bara på de senaste veckorna har
jag kunnat konstatera att Riksdagens revisorer kritiserar miljövården och
ger slutbetyget Underkänt. En färsk rapport talar om att resurser saknas
att restaurera förorenade områden. En nödvändig miljösanering kommer
inte till stånd. En annan rapport visar att halveringen av kväveutsläppen
dröjer ytterligare 5-10 år, det ursprungliga målet var att halvera utsläp-
pen mellan 1985 och 1995. Regeringens olyckliga beslut att skära bort
miljöforskningen från Naturvårdsverket har blivit allvarligt ifrågasatt av
sakkunniga, och detta på goda grunder. Över huvud taget slår nu rege-
ringens avveckling av den praktiska miljöpolitiken igenom med full kraft.

Mot bakgrund av detta vill jag ställa följande fråga till miljöminister
Anna Lindh:

Frågor och

1996/97:1

svar

- 839

Hur kommer miljöministern att agera mot bakgrund av alla de larm-
signaler som tyder på att det svenska miljöarbetet håller på att avvecklas?

Svar på skriftlig fråga 1996/97:649 besvarad av Miljöminister Anna Lindh

den 1 juli

Svar på fråga 1996/97:649

Miljöminister Anna Lindh

Dan Ericsson har frågat mig hur jag kommer att agera mot bakgrund
av de larmsignaler som tyder på att det svenska miljöarbetet håller på att
avvecklas.

Regeringen har under våren träffat en energiöverenskommelse med
Centerpartiet och Vänsterpartiet. Överenskommelsen innebär att de två

reaktorerna i Barsebäck skall ställas av 1998 respektive 2001, att åtgärder
sätts in för att effektivisera energianvändningen och minska elanvänd-
ningen samt satsningar på förnybara energikällor.

I januari inrättade regeringen en delegation för ekologiskt hållbar ut-
veckling. Delegationen presenterade i vårpropositionen förslag till lokala
investeringsprogram för ökad ekologisk hållbarhet. En handlingsplan för
det fortsatta miljöarbetet presenteras i höstens budgetproposition.

De lokala investeringsprogrammen är, tillsammans med energisats-
ningar och infrastrukturinvesteringar, en del av en satsning på samman-
lagt 12,5 miljarder kronor 1998-2000. Syftet med de lokala programmen
är att öka den ekologiska hållbarheten på stor bredd. Kommunerna får
ansöka om pengar till hela program som kan drivas tillsammans med
andra lokala aktörer.

I det förslag som delegationen har presenterat, finns det möjlighet för
kommunerna att ansöka om medel för marksanering. Insatser för att sane-
ra mark ingår som en del av kriterierna för bedömning av programmens
inriktning.

Under våren har regeringen även lagt fram sitt förslag till miljöbalk.
Förslaget innebär att Sverige får en samlad och skärpt miljölagstiftning
som kan bidra till en hållbar utveckling.

EU-kommissionen antog den 12 mars en försurningsstrategi som har
utarbetats på svenskt initiativ. Målet är att utsläppen skall begränsas så att
den kritiska belastningsgränsen inte överskrids. För Sveriges del innebär
det att år 2010 kommer endast 1,6 % av Sveriges yta att vara över den
kritiska belastningsgränsen mot 23 % 1990. En rådsresolution väntas
antas av medlemsländerna på ministermöte i höst.

När det gäller Naturvårdsverkets forskningsanslag är ambitionen att
besparingarna skall kunna kompenseras genom medel från Stiftelsen för
strategisk miljöforskning (MISTRA).

Det svenska miljöarbetet avvecklas således inte. Det utvecklas.

Övrigt om skriftliga frågan

Intressenter

Frågeställare

Dan Ericsson (kd)Kristdemokraterna

Ställd till

miljöministern

Besvarad av

Miljöminister Anna Lindh

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.