Miljöövervakning och hur den organiseras

Skriftlig fråga 2006/07:1087 av Löfstrand, Johan (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2007-04-26
Inlämnad
2007-04-26
Besvarad
2007-05-02
Besvarad
2007-05-03
Svar anmält
2007-05-04

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 26 april

Fråga

2006/07:1087 Miljöövervakning och hur den organiseras

av Johan Löfstrand (s)

till miljöminister Andreas Carlgren (c)

Regelbundna mätningar av tillståndet i vår miljö ger viktig kunskap för miljöpolitiska beslut. Därför har Sverige sedan lång tid tillbaka en omfattande miljöövervakning. Men insamlade data utnyttjas dåligt och prioriteringarna mellan olika datainsamlingar och dataanalyser kan ifrågasättas. Vi har fått en miljöövervakning som är både rik på data och fattig på information. Detta borde leda till en helt ny organisation och nya riktlinjer för verksamheten.

Dagens miljöproblem är inte lätta att överblicka. Smygande förändringar gör det svårt att skilja mellan tillfälliga och mer bestående förändringar. Därför krävs en noggrann statistisk analys av insamlade data. Vidare har mängden data ökat kraftigt. Miljöövervakning handlar alltmer om hantering av information, men dess organisation och resursfördelning har inte följt med i utvecklingen. Det saknas både pengar och kompetens för kvalificerade bearbetningar av insamlade data av kemiska och biologiska analyser.

Ibland har frånvaron av kritisk granskning av miljödata medfört att allvarliga brister i datakvalitet inte upptäckts förrän långt efteråt. Linköpings universitet genomförde nyligen en systematisk studie av data på svensk vattenkvalitet med uppseendeväckande resultat. Tidstrender i kemiska data från svenska vattendrag tycks i flera fall mer bero på förändrade rutiner på laboratoriet, eller vid provtagning, än att miljön har förändrats! Det krävs mer samarbete över ämnesgränser för att genomföra integrerade samhälls- och miljöanalyser. Mer av statistisk eller dataanalytisk kompetens måste in i utvärderingarna av miljödata.

Avser miljöministern att ge nya riktlinjer för bättre organisation av miljöövervakning enligt ovanstående?

Svar på skriftlig fråga 2006/07:1087 besvarad av Miljöminister Andreas Carlgren

den 2 maj

Svar på fråga

2006/07:1087 Miljöövervakning och hur den organiseras

Miljöminister Andreas Carlgren

Johan Löfstrand har frågat mig om jag avser att ge nya riktlinjer för en förbättrad organisation av miljöövervakningen mot bakgrund av bland annat resultaten i en nyligen presenterad studie från Linköpings universitet där brister i datakvalitet uppmärksammas.

Jag anser precis som Johan Löfstrand att det är viktigt att vi har en väl organiserad miljöövervakning. Kunskapen som tas fram inom miljöövervakningen är avgörande för att beskriva miljötillståndet, visa hur miljökvalitetsmålen uppfylls samt varna för nya miljöstörningar.

Resultaten är även grundläggande för arbetet med att utforma och prioritera i miljöpolitiken. Informationen om resultaten ska också göra det möjligt för alla att delta i den miljöpolitiska debatten.

Metoder för analys och utvärdering av dataserier måste användas tillsammans med annan kompetens, inte minst inom det sakområdet som dataserierna berör, för att ge bra information om miljösituationen. Den studie som genomförts av Linköpings universitet och som Johan Löfstrand hänvisar till är ett resultat av ett forskningsprogram som initierats av Naturvårdsverket just för att utveckla verktyg för att bedöma måluppfyllelse under osäkerhet. Syftet med forskningsprogrammet är att förbättra de rutiner som i dag används. De preliminära resultaten har granskats av berörda aktörer som har bemött kritiken och konstaterat att det också finns andra förklaringar till många av de observationer och slutsatser som dras i studien.

Utvärderingar i forskningsmiljön är en styrka och för att underlätta detta genomförs en stor del av miljöövervakningen vid universitet och högskolor. Miljöövervakningen genererar dataserier som fungerar som utgångspunkt och stöd för många forskningsprojekt inom miljöområdet. Informationen blir också på detta sätt indirekt utvärderad genom olika vetenskapliga rapporter.

Rutiner och kvalitet kan alltid utvecklas och förbättras och därför pågår kontinuerligt ett arbete på Naturvårdsverket, som har samordningsansvar för miljöövervakningen, med att utveckla rutinerna för kvalitetssäkring av data. Min bedömning är inte att kompetens saknas. När det gäller att anpassa miljöövervakningen till nya krav som ställs pågår även här ett löpande arbete. I första hand sker det genom revisioner av programinnehållet inom såväl den nationella som regionala miljöövervakning där bland annat informationsfrågan är av central betydelse. Dessa revisioner görs i samverkan mellan forskare och olika avnämare, företrädesvis myndigheter och länsstyrelser. Jag vill i sammanhanget även nämna Havsmiljöutredningen som bland annat behandlar miljöövervakningen. Utredningen ska se över kunskapsarbetet rörande frågor som berör den marina miljön och ge förslag på förbättringar. Utredningen planeras att redovisas våren 2008.  

De utmaningar vi står inför på miljöområdet gör det angeläget att vi säkerställer en sammanhållen miljöövervakning som kan anpassas till nya krav. Jag ser i dag inget behov av en förändrad organisation av miljöövervakningen utan utgår ifrån att det inom ramen för nuvarande organisation pågår ett tillfredsställande kvalitetssäkringsarbete och att det finns utrymme och rutiner för att ta om hand synpunkter som kommer fram vid de utvärderingar som genomförs.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.