miljökrav på utlandsregistrerade fordon
Skriftlig fråga 2000/01:1007 av Husmark Pehrsson, Cristina (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-04-05
- Besvarad
- 2001-04-12
- Anmäld
- 2001-04-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:1007
av Cristina Husmark Pehrsson (m) till miljöminister Kjell Larsson om miljökrav på utlandsregistrerade fordonSvensk åkerinäring anpassar sina lastbilar till att klara starka miljökrav och därtill tankar man med s.k. miljödiesel. Detta sammantaget gör att dessa lastbilar därför tillåts köra in i de av vissa kommuner upprättade miljözonerna.
Samtidigt som svenska åkerier anpassar sig till dessa krav tillåts utlandsregisterade fordon @ utan miljöanpassning och utan miljödiesel i tanken @ att köra in i dessa zoner. En märklig situation och till klar nackdel inte bara för miljön utan också för den svenska konkurrenskraften. Svensk miljövänlig åkerinäring är i stor fara.
Min fråga till miljöministern är:
Vilka åtgärder ämnar miljöministern vidta för att samma regler vad gäller miljöanpassning ska gälla för svenska såväl som utlandsregisterade fordon som vistas i Sverige?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:1007 besvarad av miljöminister Kjell Larsson
Svar på fråga 2000/01:1007 om miljökrav på utlandsregistrerade fordon
Miljöminister Kjell Larsson
Cristina Husmark Pehrsson har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta för att samma regler vad gäller miljöanpassning ska gälla för svenska såväl som utlandsregistrerade fordon som vistas i Sverige.
Bakgrunden till frågan är att svensk- och utlandsregistrerade fordon har olika rättigheter i de miljözoner för tunga fordon som har inrättats av storstäderna samt Lunds kommun. Reglerna för miljözoner är en kommunal angelägenhet och är därför inte en fråga för regeringen.
EU:s avgaskrav för tunga fordon är totalharmoniserade. Sedan 1993 har samma miljökrav för nya tunga fordon gällt i alla medlemsländer. Sverige anslöt sig till dessa krav. 1997 skärptes de gemensamma kraven. EU har nu antagit kravskärpningar i ytterligare tre steg, för år 2001, 2006 och 2009 som innebär långtgående miljöförbättringar. Detta har lett till att de tunga fordonen i Sverige och de grannländer som är med i EU och EES har samma teknik för avgasrening. Flera av våra grannländer, t.ex. Tyskland och Holland, gynnar nu skattemässigt fordon och bränslen som är renare än gällande EU-krav. Sverige gynnar också fordonsbränslen skattemässigt som är renare än EU-kraven.
En annan viktig grupp av länder är ansökarländerna. Samtliga accepterar EU:s avgaskrav fullt ut, varför utvidgningen har positiva effekter för miljöarbetet även inom denna sektor. Även deras fordonsflottor kommer därför på sikt att nå en hög teknisk nivå.
Regeringen kommer inom kort att ge en utredning i uppdrag att se över frågan om beskattningen av vägtrafiken. Utredaren ska bl.a. analysera för- och nackdelar med en kilometerskatt. I utredningens uppdrag kommer även att ingå att den ska studera möjligheterna att ekonomiskt gynna fordon som uppfyller EU:s framtida avgaskrav i förtid.
Beträffande dieselns miljöegenskaper ligger Sverige fortfarande före de flesta EU-länderna och mycket före ansökarländerna. Inom kort överlämnar kommissionen dock ett förslag om skärpta bränslekrav till Europaparlamentet och medlemsländerna. I det sammanhanget är det regeringens avsikt att verka för att EU antar miljökrav som är minst lika strikta som kraven för svensk miljöklass 1 diesel och att dessa införs utan onödigt dröjsmål.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.