miljökostnaderna efter katastrofen i Tjernobyl
Skriftlig fråga 1997/98:675 av Goës, Eva (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-04-24
- Anmäld
- 1998-04-27
- Besvarad
- 1998-05-06
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
På söndag den 26 april är det tolv år sedan katastrofen i kärnkraftverket i Tjernobyl. Det är svårt att beräkna kostnaderna efter en sådan händelse som påverkar miljön långt fram i tiden. Regeringen har dock försökt att göra en beräkning av miljöskulden. Beräkningar som görs av den potentiella olycksrisken som kärnkraften för med sig är alldeles för låg, den stämmer inte överens med vad en verklig olycka kostar. Säkerheten i kärnkraftverken måste höjas. Sådant som t.ex. stödutfodring av renar måste göras och beräknas i olycksriskberäkningen.
Jag vill därför fråga miljöministern följande:
Avser ministern utföra en mer utförlig beräkning av kärnkraftsolyckan i Tjernobyl än miljöskuldsberäkningen?
Svar på skriftlig fråga 1997/98:675 besvarad av , ()
- Miljöminister Anna Lindh
Eva Goës har frågat mig om jag avser utföra en mer utförlig beräkning av kärnkraftsolyckan i Tjernobyl än miljöskuldsberäkningen.
Eva Goës har helt rätt i att det är svårt att uppskatta kostnaderna för en kärnkraftsolycka med så stora konsekvenser som olyckan i Tjernobyl 1986 resulterade i.
Begränsade insatser har gjorts för att utvärdera kostnaderna för Sverige till följd av Tjernobylolyckan. Nordiska kontaktorganet för atomenergifrågor uppskattar den totala kostnaden för 1986/87 till ca 1 000 miljoner kronor. I uppskattningen ingår ersättning till jordbruks- och renskötselföretag, men även kostnader för indirekta förluster såsom minskad turism.
De sammanlagda ersättningarna inom Jordbruksverkets ansvarsområde uppgår t.o.m. budgetåret 1993/94 till ca 680 miljoner kronor, varav nästan hälften betalades ut 1986/87.
Som en följd av Tjernobylolyckan beslutade Internationella atomenergiorganet år 1990 att undersöka möjligheten att åstadkomma förbättringar i möjligheterna till ersättning för atomskador. En väg för att åstadkomma detta blev att revidera konventionen om skadeståndsansvar inom det kärntekniska området (Wienkonventionen). De viktigaste ändringarna är att skadeståndsbegreppet har moderniserats och förstärkts. Härigenom har också kostnaderna för att bl.a. återställa miljön blivit ersättningsgilla. Som en följd av ändringen av Wienkonventionen pågår nu en diskussion om behovet att ändra i konventionen om skadeståndsansvar inom det kärntekniska området för OECD-länderna (Pariskonventionen). Genom det s.k. Joint Protocol vilket sammanbinder de två konventionerna har möjligheten till ersättning förbättrats.
Efter olyckan i Tjernobyl har fler länder tillträtt Wienkonventionen, framför allt inom Östeuropa. Fortfarande står dock Ryssland utanför.
Nationellt pågår arbete med att se över den svenska atomansvarighetslagen och ersättningsfrågan. Bakgrunden till detta ges i promemorian Ändring i atomansvarighetslagen, Ds 1997:55.
Mot bakgrund av att frågan om ersättning till följd av atomolycka är föremål för behandling i Regeringskansliet, och aspekter avseende konsekvenser till följd av atomolycka ingår i ersättningsfrågan, finner jag inget skäl till att göra en mer utförlig beräkning av kostnaden för Tjernobyl.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.