miljökatastrof i havet

Skriftlig fråga 1997/98:659 av Schlaug, Birger (mp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1998-04-17
Anmäld
1998-04-20
Besvarad
1998-04-22

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Fråga 1997/98:659 av Birger Schlaug (mp) till miljöministern om miljökatastrof i havet

I samband med och efter andra världskriget dumpades stora mängder kemiska stridsmedel (huvudsakligen senapsgas men även lewesite, adamsit, arsenik, pikrinsyra och andra C-stridsmedel) i Östersjön, Kattegatt och Skagerrak.

Ryska genetiker och miljöforskare skrev nyligen i en artikel i tidningen Izvestija om faran för en miljökatastrof av oöverskådliga proportioner. Med vetskap om korrosionens påverkan på de dumpade giftbehållarna kan man fastställa att katastrofen kan komma att inträffa redan inom fyra år. En katastrof som kommer att vålla oanade skador på havsmiljön, fiskerinäringen och i förlängningen hela mänskligheten.

Min fråga till miljöministern är följande:

Hur avser regeringen att ta upp detta problem i sitt Östersjöarbete?

 

Svar på skriftlig fråga 1997/98:659 besvarad av Miljöminister Anna Lindh

den 22 april

Svar på fråga 1997/98:659

Miljöminister Anna Lindh

Birger Schlaug har frågat mig hur regeringen avser att ta upp proble-
met med dumpade kemiska stridsmedel i Östersjöarbetet.

Som påpekas i artikeln har HELCOM:s experter och specialister gjort
undersökningar och är ense om att de dumpade giftbehållama bör ligga
kvar orörda på havsbotten. Slutsatsen av ländernas gemensamma under-
sökningar är att djur- och växtliv kan slås ut temporärt inom begränsade
områden i omedelbar närhet till kemiska stridsmedel med dålig vatten-
löslighet. Vattenmiljön ovanför det frilagda stridsmedlet bedöms som
ofarlig tack vare utspädning och bindning av kemikalierna. Den största
risken för skador på allmänheten föreligger då eventuella ”klumpar” av
delvis förstörda kemiska stridsmedel spolas i land. Även fiskare som
fångar upp kemiska vapen vid bottentrålning löper risk att utsättas för
förgiftning.

En kartläggning av förekomsten av dumpade kemiska stridsmedel på
den svenska delen av kontinentalsockeln genomfördes av Sjöfartsverket
1992. Sjöfartsverket anser att artikeln inte grundar sig på information
som substantiellt ändrar existerande ställningstaganden och att
HELCOM:s analys fortfarande är gällande. Regeringen anser därför inte
att det föreligger nya rön som kräver ytterligare insatser för att hantera
dumpningen av kemvapen. Det nya i artikeln är förslaget att kapsla in de
sänkta, kemvapenbelastade fartygen för att förhindra ytterligare spridning
och förgiftning då tunnorna korroderar. Sjöfartsverket är tveksamt till den

långsiktiga effektiviteten av att genomföra en sådan insats, eftersom faten
då först måste lokaliseras och identifieras. Förslaget kommer att tas upp
av Sjöfartsverket i HELCOM:s maritima kommitté för att belysa frågan i
nära samråd med Ryssland och andra länder.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.