miljöjusterade nationalräkenskaper
Skriftlig fråga 1997/98:78 av Klevenås, Lena (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1997-10-22
- Anmäld
- 1997-10-27
- Besvarad
- 1997-11-05
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Den ekonomiska politiken är central för en ekologiskt hållbar utveckling. Regeringen vill utveckla miljöräkenskaper och använda dem bl.a. i Långtidsutredningen 1999. Underlag finns genom Konjunkturinstitutets arbete med att utveckla miljöräkenskaper som skall tydliggöra sambanden mellan ekologi och ekonomi.
Kostnaderna för miljöförstörelsen har av den konventionella nationalekonomin betraktats som externa effekter och har hittills inte fått påverka det siffermässiga utfallet av våra nationalräkenskaper. Bedömningar finns dock på hur mycket det skulle kosta i kronor att reparera de miljöskador som är möjliga att reparera.
I regeringens skrivelse Ekologisk hållbarhet 1997/98:13, nämns ingenting om planerna på att göra en nedjustering av de svenska nationalräkenskaperna med hänsyn till negativ miljöpåverkan. De nyckeltal som redovisas i budgeten är fortfarande de traditionella med bl.a. det gamla vanliga BNP-måttet.
När bedömer regeringen att det kan vara möjligt att presentera nationalräkenskaper för Sverige där man redovisar kostnaderna för miljöskador som en minuspost?
Svar på skriftlig fråga 1997/98:78 besvarad av , ()
- Finansminister Erik Åsbrink
Lena Klevenås har frågat mig när regeringen bedömer att det kan vara möjligt att presentera nationalräkenskaper för Sverige där man redovisar kostnaderna för miljöskador som en minuspost.
Lena Klevenås menar att eftersom den konventionella nationalekonomin betraktar miljöförstörelsen som en extern effekt, har kostnaderna för miljöförstörelsen inte fått påverka våra nationalräkenskaper. Min uppfattning är att orsaken snarare är informationsproblem. Eftersom externa effekter generellt sett inte har något marknadspris, kan man inte på ett enkelt sätt samla in statistik över deras värde. I stället krävs ett omfattande värderingsarbete för att försöka uppskatta det monetära värdet av olika typer av miljöproblem.
Viktigare än den rent bokföringsmässiga hanteringen av miljöproblem är emellertid hur dessa generellt sett bör hanteras för att lösas på bästa sätt. Nationalekonomin har sedan länge uppmärksammat att det finns varor och tjänster i en ekonomi som det inte automatiskt kostar något att utnyttja, s.k. externa effekter. Många miljöresurser är av sådan karaktär och det finns därför en risk att dessa överutnyttjas. För att undvika en misshushållning med miljöresurserna bör därför staten t.ex. lägga skatt på olika utsläpp för att ge dem ett lämpligt pris. Sverige är sedan länge ett föregångsland när det gäller att använda miljöskatter och -avgifter och är t.ex. ett av få länder som tillämpar en koldioxidskatt.
Att kunna bilda sig en uppfattning av hur produktionen i vårt land påverkar miljön och våra naturresurser är naturligtvis mycket viktigt. Därför har det sedan 1992 pågått ett arbete i Sverige med att utveckla miljöräkenskaper. Utvecklingsarbetet består av flera delar, där Konjunkturinstitutet har ansvaret för utvecklingen av monetära räkenskaper, dvs. räkenskaper där bl.a. kostnaderna för miljöskador tas med. Det är ett stort och svårt arbete eftersom man måste försöka värdera i kronor olika typer av miljöpåverkan och naturresurser. Hittills har svenska miljöräkenskaper för svavel och kväve genomförts, men det återstår mycket utvecklingsarbete innan några fullständiga miljöräkenskaper kan presenteras.
Därför kan jag inte precisera någon tidpunkt när det kommer att vara möjligt att presentera mer kompletta miljöräkenskaper för Sverige. Räkenskaperna kommer gradvis att förbättras och kompletteras allteftersom utvecklingsarbetet fortskrider. Man bör dock komma ihåg att miljöräkenskaperna alltid kommer att vara ett komplement snarare än ett substitut till de konventionella nationalräkenskaperna. De stora informations- och metodproblem som finns när det gäller att skapa monetära miljöräkenskaper medför att dessa sannolikt aldrig kommer att kunna bli fullständiga i den mening att alla miljöeffekter har identifierats och värderats på ett korrekt sätt.
Regeringen anser att det är värdefullt att arbetet med att utveckla miljöräkenskaper utförs. Det är ett viktigt led i att föra Sverige mot ekologisk hållbarhet eftersom miljöräkenskaperna ger värdefull information om i vilken grad Sverige går mot ekologisk hållbarhet, och var problemområdena finns.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.