miljöfrågor kring Östersjön
Skriftlig fråga 2000/01:1690 av Nordlund, Harald (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-09-14
- Anmäld
- 2001-09-18
- Besvarad
- 2001-09-19
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 14 september
Fråga 2000/01:1690
av Harald Nordlund (fp) till miljöminister Kjell Larsson om miljöfrågor kring ÖstersjönUtökad internationell handel med energikrävande transporter skapar påfrestningar på miljön. Ett välkommet handelsutbyte och intensifierade kontakter över Östersjön belastar den känsliga och redan drabbade miljön. Det går inte att blunda för att alla transportslag, även i internationell trafik, måste stå för sina egna miljökostnader. Utsläppen kring Östersjön kräver gemensamma lösningar, framför allt på EU-nivå och det bästa sättet att lösa problematiken kring Östersjön är att länderna i regionen blir medlemmar i unionen. På väg mot detta åvilar det Sverige ett ansvar att verka för att Östersjösamarbetet effektiviseras. Det handlar i dag mycket om former och mindre om efterlevnad av gällande överenskommelser.
En möjlighet är att verka för att en lag om att miljölots på alla lastfartyg som trafikerar Östersjön blir obligatorisk. För att minska utsläpp av oljor och miljögifter är införande av sanktioner vid överträdelser av bestämmelser en viktig åtgärd. Då krävs att alla länder vid Östersjön har mottagningshamnar för förorenat vatten. Samverkan med våra grannländer bör också inriktas på att minska koloxidutsläppen på effektivaste möjligaste sätt. En väg är teknik och kunskapsöverföring till de baltiska staterna, Polen och Ryssland. Ett bekymmer i sammanhanget är givetvis att Ryssland, som har en stor, sliten och omodern handelsflotta, inte finns med i EU-samarbetet på samma sätt som kandidatländerna. Min fråga till miljöministern är:
Har dessa frågor berörts under EU-ordförandeskapet och @ i så fall @ vad blev resultatet?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:1690 besvarad av miljöminister Kjell Larsson
Svar på fråga 2000/01:1690 om miljöfrågor kring Östersjön
Miljöminister Kjell Larsson
Harald Nordlund har frågat mig om vissa sjöfartsrelaterade frågor har berörts under EU-ordförandeskapet och om vad resultatet blev.
Under ordförandeskapet drev Sverige ett stort antal sjöfartsrelaterade frågor, däribland det s.k. Erikapaketet. Paketet omfattar en heltäckande sjösäkerhetsöverenskommelse för EU:s medlemsstater. Sjöfartsrelaterade frågor handläggs av Näringsdepartementet. Som miljöminister vill jag inledningsvis lyfta fram några av de viktiga frågorna som drevs under ordförandeskapet.
För att möjliggöra snabba åtgärder mot skadliga ämnen i vatten godtog rådet under det svenska ordförandeskapet Europaparlamentets ändringsförslag till lista över prioriterade ämnen på vattenpolitikens område. Det innebär att de ämnen som finns på förteckningen, som är en bilaga till ramdirektivet för vatten, ska fasas ut eller kommer att vara föremål för översyn.
Under det svenska ordförandeskapet tog vi också ett stort steg framåt när det gäller kemikaliepolitiken generellt vilket bl.a. innebär att sådana ämnen som är långlivade och bioackumulerande ska fasas ut. Detta beslut liksom antagandet av Stockholmskonventionen om vissa persistenta organiska föroreningar (POP) kommer givetvis att påverka den marina miljön i positiv riktning. Det svenska ordförandeskapet förhandlade även fram en gemensam ståndpunkt om EU:s sjätte miljöhandlingsprogram. I programmet behandlas särskilt hållbar utveckling i kandidatländerna (i detta sammanhang berörs de baltiska länderna och Polen). I programmet tas upp att utvidgningsprocessen bör stödja och skydda kandidatländernas miljötillgångar. Detta ska ske genom integrering av miljöskyddskrav i gemenskapens program bl.a. med inriktning på infrastruktur, främjande av överföring av ren teknik till kandidatländerna och uppmuntran till den privata sektorn att stödja gemenskapens regelverk på miljöområdet.
Utsläppen kring Östersjön kräver gemensamma lösningar, men jag måste understryka att efterlevnaden av dessa gemensamma lösningar är av mycket större betydelse än formerna för samarbetet. Om länderna inte medvetet tar sitt ansvar för att minska t.ex. kvävebelastningen så sker ingen förbättring av miljöpåverkan, hur goda formerna för samarbetet än är. Det unika med samarbetet i Östersjöregionen är att det finns en historisk plattform att arbeta från. Naturligtvis är införlivandet av ansökarländerna i EU viktigt, men Östersjösamarbetet till skydd för den marina miljön omfattar även Ryssland.
Helsingforskommissionen (HELCOM) var länge ett viktigt forum för politisk dialog med länderna runt Östersjön. Samarbetet har utvecklats under lång tid och utgångsläget för dialog och gemensamma åtaganden är mycket fördelaktigt. Detta samarbete ska naturligtvis kombineras med det arbete som pågår inom EU och därför är Europeiska kommissionen fördragsslutande part i Helsingforskommissionen. Det är dock viktigt att poängtera att EU inte har en övergripande marin policy och därmed inte har möjlighet att ta ett helhetsgrepp till skydd för den marina miljön. Som ett exempel på det mycket positiva samarbetssättet inom HELCOM måste det extrainsatta ministermötet i Köpenhamn härom veckan lyftas fram. Mötet hade sammankallats med anledning av en oljeolycka utanför den danska kusten i våras. Danmarks minister med ansvar för sjötransporter stod som värd tillsammans med den danske miljöministern. Från Sverige deltog näringsministern. Vid mötet enades länderna om att utvidga Helsingforskonventionen med ett stort antal punkter som förbättrar sjösäkerheten. Överenskommelsen omfattar bl.a. tidigareläggande av utfasningen av fartyg med enkelskrov till 2015, nya rutter för att minska riskerna med djupgående fartyg nära känsliga områden, bättre tillämpning av sjösäkerhetsregler, förbättrade nödfallsåtgärder och utökat miljöskydd. Detta ger oss en möjlighet att påverka de bekymmer med bl.a. den ryska handelsflottan som Du nämner.
HELCOM-överenskommelsen är därmed det mest långtgående sjöfartssamarbetet i Europa. Erikaöverenskommelsen når inte lika långt. Jag är av uppfattningen att det är just den regionala karaktären av överenskommelsen som gjorde den möjlig. Värdet av de regionala samarbetsorganen som HELCOM och OSPAR (Oslo/Paris-kommissionen) är att länderna kan enas kring överenskommelser som ställer högre krav på miljöhänsyn än de som Europeiska unionen för närvarande klarar.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
