miljöforskning på västkusten
Skriftlig fråga 1997/98:867 av Skårvik, Kenth (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-06-10
- Anmäld
- 1998-06-15
- Besvarad
- 1998-06-25
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Sverige är världsledande när det gäller miljöforskning. Det görs i dag mycket värdefulla satsningar på forskning och övervakning kring Östersjön. Det är bra. Men havsmiljön i västerhavet har regelbundet undersökts på ett antal fasta mätstationer sedan 1989. De långa mätperioderna har gjorts för att kunna studera signaler om hur havsmiljön förändras. Nu har dessa mätningar lagts ned sedan ett år tillbaka.
Det är mycket angeläget att fortsätta miljöforskningen på västkusten. Inte minst för att kunna fortsätta den långsiktiga uppbyggnaden av svensk miljöforskning och för att upprätthålla den kunskapsbank som finns på universiteten. Miljöforskning och miljöövervakning är också väsentlig för att få svar på t.ex. vilka faktorer som stimulerar till ogynnsamma algblomningar. Resultatet av forskning och övervakning är också viktiga instrument för att kunna ta reda på faktorer som kan återställa balansen i naturen.
Med anledning av det ovanstående vill jag därför fråga miljöminister Anna Lindh följande:
På vilket sätt avser miljöministern agera för att utveckla miljöforskningen och miljöövervakningen på västkusten?
Svar på skriftlig fråga 1997/98:867 besvarad av , ()
- Miljöminister Anna Lindh
Kenth Skårvik har frågat mig om på vilket sätt jag avser att agera för att utveckla miljöforskningen och miljöövervakningen på västkusten.
När det gäller miljöforskningen vill jag inledningsvis framhålla att regeringens politik syftar till att omfattningen av de svenska forskningsresurserna skall upprätthållas på en internationellt sett hög nivå. Naturvårdsverkets forskningsanslag har avvecklats eftersom miljöforskningen finansieras på annat sätt, främst genom Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (MISTRA). En stor del av MISTRA:s budget för år 1998 finansierar forskning inom de områden som Naturvårdsverket tidigare har svarat för. Allmänt kan konstateras att stödet till miljöforskningen i stort sett är oförändrat eller t.o.m. har ökat något under 1990-talet. Ansvaret för samordning och uppföljning av miljöforskningen ligger kvar hos Naturvårdsverket.
Jag har vid ett sammanträffande nyligen med MISTRA:s styrelse informerat mig om det hittillsvarande utfallet av den nya organisationen för miljöforskningens finansiering och om den framtida inriktningen avseende program och projekt m.m. Enligt min bedömning finns en utpräglad vilja hos MISTRA att prioritera angelägna forskningsområden och tillämpa ett arbetssätt som på bästa sätt tillgodoser de skilda krav som forskningen i dag ställer.
När det härefter gäller miljöövervakningen vill jag påminna om att verksamheten skall vara baserad på aktuella behov av övervakningsinsatser för att man skall kunna nå och följa upp miljömålen. Vidare vill jag hänvisa till att riksdagen nyligen har ställt sig bakom regeringens förslag om en markant förstärkning av medel till miljöövervakningen; nuvarande anslag om 66 miljoner kronor utökas med 31 miljoner kronor från år 1999.
Jag vill också erinra om att beslut om fördelningen av medel till olika miljöövervakningsprogram fattas av Miljöövervakningsnämnden, inte av regeringen. Det övergripande ansvaret för miljöövervakningen har Naturvårdsverket, som också har fått vissa uppdrag av regeringen på detta område. Ett uppdrag är att - mot bakgrund av information från bl.a. Statens jordbruksverk och Fiskeriverket - göra en bedömning av i vilken omfattning denna information kan användas för att ingå i den nationella miljöövervakningen. Resultatet skall redovisas inom kort. Ett annat uppdrag är att - med beaktande av regeringens ställningstagande i den nyligen framlagda miljöpropositionen och bl.a. det nyss nämnda uppdraget - utforma ett nytt program för miljöövervakningen. Resultatet skall redovisas senast den 1 mars 1999.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.