miljöflyktingar
Skriftlig fråga 2003/04:268 av Karlsson, Kjell-Erik (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2003-11-14
- Inlämnad
- 2003-11-14
- Besvarad
- 2003-11-20
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar anmält
- 2003-11-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 14 november
Fråga 2003/04:268
av Kjell-Erik Karlsson (v) till utrikesminister Laila Freivalds om miljöflyktingarTuvalu i Polynesien är ett örike bestående av nio småöar vars marknivå bara ligger ett par meter över havsytan. Då det inte finns några mineraltillgångar och få exportvaror är jordbruk och fiske det som Tuvalus invånare lever av. Men under de senaste åren har kraftiga stormar och orkaner i kombination med extrem torka påverkat de 11 000 invånarnas möjlighet att leva kvar på öarna. Jordbruksmarken översvämmas och försaltas vilket gör jorden obrukbar. Utan jordbruket tvingas nu Tuvalus befolkning att lämna sitt land och sin kultur. Studier vid Oxforduniversitetet har visat på att år 2050 kommer ca 150 miljoner människor i världen att fly på grund av missförhållanden orsakade av klimatförändringar. Med den kunskap som finns och med den enigheten som råder inom forskarvärlden är klimatförändringarna orsakade av människan ett faktum. Mänsklig verksamhet och aktivitet för att öka välfärden i en del av världen ger förödande konsekvenser för människor i en annan del. Enligt Genèvekonventionen ska ge människor som är på flykt från förföljelse på grund av etnicitet, religion eller politisk åsikt juridiskt och socialt skydd. Människor som tvingas fly på grund av miljöpåverkan omfattas inte. I fallet med Tuvalu betyder det att en hel nations befolkning inom kort står utan nation på grund av I-världens miljöpåverkan, utan att ett internationellt ansvar för konsekvenserna för befolkningen tas. Jag vill fråga utrikesministern Laila Freivalds:
Avser ministern internationellt att verka för att Genèvekonventionen utvidgas till att även omfatta miljöflyktningar för att ge dem av klimatförändringar drabbade länders befolkning ett utökat skydd?
Svar på skriftlig fråga 2003/04:268 besvarad av Laila Freivalds
den 20 november
Svar på fråga 2003/04:268 om miljöflyktingar
Statsrådet Barbro Holmberg
Kjell-Erik Karlsson har frågat utrikesministern om hon avser att verka internationellt för att ge av klimatförändringar drabbade länders befolkningar ett utökat skydd. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Sedan ett flertal år har de risker som en omfattande miljöpåverkan kan medföra för en befolkning uppmärksammats som en av de faktorer som, ofta i kombination med andra förhållanden, kan leda till ofrivillig migration. Detta lyfts bland annat fram i proposition 1995/96:25 Svensk migrationspolitik i globalt perspektiv. De mångskiftande orsakerna bakom ofrivillig migration motiverade den i propositionen utvecklade och av riksdagen godkända helhetssynen på migrationspolitiken, som också innefattas i utrikes-, säkerhets-, handels- och biståndspolitiken.
Jag ska här inte gå in på vad som totalt görs för att internationellt förebygga och hantera miljöpåverkans negativa konsekvenser för utsatta befolkningar. Kjell-Erik Karlsson inriktar sin fråga på att flyktingkonventionen inte omfattar personer som tvingas lämna sina hemorter på grund av mänsklig miljöpåverkan. Detta är en riktig beskrivning av flyktingkonventionens tillämpningsområde. Som Kjell-Erik Karlsson framhåller syftar konventionen till att ge skydd undan förföljelse.
I Sverige har vi sedan den 1 januari 1997 en uttrycklig bestämmelse i utlänningslagen som möjliggör skydd i vårt land för den som på grund av en miljökatastrof inte kan återvända till sitt hemland. Det handlar om skydd vid en plötslig katastrof som innebär att det skulle strida mot humanitetens krav att i vart fall omedelbart sända tillbaka någon till det land där katastrofen inträffat. Däremot avses inte fall där till exempel en fortgående försämring av förutsättningarna för livsmedelsproduktionen i ett land medför svåra försörjningsproblem där.
Internationellt finns inte någon överenskommelse där stater förbinder sig att ge skydd i sådana situationer som täcks av den svenska utlänningslagen. För närvarande bedömer jag att det inte finns förutsättningar för en internationell överenskommelse av detta slag, än mindre för situationer som kännetecknas av effekterna av en långsiktig miljöpåverkan. Ett försök att vidga själva flyktingkonventionen i detta syfte vore dessutom direkt olämpligt. Inom regional och internationell flyktingrätt gäller det i första hand att utöver vad som gäller enligt flyktingkonventionen få en reglering av och uppslutning kring andra skyddsbehov.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

