Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

miljöfarligt avfall till Chile

Skriftlig fråga 1999/2000:1148 av Zetterberg, Andre vice talman Eva (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-06-20
Besvarad
2000-07-03
Anmäld
2000-09-19

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 19 juni

Fråga 1999/2000:1148

 av andre vice talman Eva Zetterberg (v) till utrikesminister Anna Lindh om miljöfarligt avfall till Chile

Under 1980-talet exporterade det svenska företaget Boliden miljöfarligt avfall till Arica i norra Chile. Det rör sig om ca 20 000 ton s.k. våtverksslam. Skadorna har nu visat sig. Ivan Paredes, borgmästaren i Arica besökte Sverige i april 2000 och rapporterade att 15 000 människor fått allvarliga hälsoproblem på grund av dessa miljögifter.

I förra veckan träffade Alejandro Navarro (PS) och Pedro Alvarez Salamanca, (RN) chilenska riksdagsledamöter, engagerade i miljöfrågor, svenska riksdagsledamöter. De hade uppvaktat Boliden och svenska myndigheter för att få hjälp. De uttryckte stor oro över hälsosituationen i Arica och över oklara besked om svenska insatser för att åtgärda problemen.

Självklart bör denna typ av export ej förekomma. Men med anledning av de uppkomna problemen vill jag fråga utrikesministern:

Vilka åtgärder har den svenska regeringen vidtagit för att svenska företag, vars verksamhet skadat människor eller natur utanför Sveriges gränser, ska ta sitt ansvar och bidra till att lösa de problem som uppstått?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:1148 besvarad av utrikesminister Anna Lindh

den 30 juni

Svar på fråga 1999/2000:1148 om miljöfarligt avfall till Chile

Utrikesminister Anna Lindh

Eva Zetterberg har frågat mig, med anledning av de hälsoproblem som drabbat befolkningen i norra Chile på grund av miljöfarligt avfall, vilka åtgärder den svenska regeringen vidtagit för att svenska företag, vars verksamhet skadat människor och/eller natur utanför Sveriges gränser, ska ta sitt ansvar och bidra till att lösa de problem som uppstått.

Låt mig först och främst säga att den svenska regeringen känner djup oro och olust inför de hälsoproblem som drabbat befolkningen i Arica i norra Chile och att alla berörda parter har ett gemensamt intresse av att kartlägga och lösa den uppkomna situationen på ett så konstruktivt sätt som möjligt. Låt mig också säga att miljölagstiftningen har förändrats sedan Bolidens export till Chile ägde rum. De åtgärder som Eva Zetterberg efterlyser har således redan vidtagits. Det som inträffade kan inte inträffa igen.

Det som har hänt är följande:

Boliden Metall sålde från Sverige under åren 1984 och 1985 19 000 ton våtverksslam till det chilenska företaget PROMEL (enligt uppgift från chilenska naturvårdsmyndigheten CONAMA; Boliden hänvisar till 12 400 ton). PROMEL avsåg utvinna ädelmetaller ur det enligt uppgift ytterst giftiga slammet vid sin anläggning i Arica i norra Chile.

År 1997 upptäckte hälsoministeriet i Chile att avfallet aldrig tagits till vara utan deponerats i öknen utanför Arica. Slammet ska ha innehållit mycket höga halter av bl.a. bly, arsenik, kvicksilver och kadmium. Detta har sedan lokalt kopplats till en hög frekvens av allvarliga sjukdomsfall då området intill avfallets förvaringsplats successivt bebyggts.

Enligt uppgift från Naturvårdsverket, som är den berörda tillståndsmyndigheten, har exporten skett enligt då gällande svensk miljölagstiftning och således har inga juridiska oegentligheter begåtts i Sverige av Boliden vid tidpunkten för exporten till Chile. Boliden kan däremot sägas ha ett moraliskt ansvar.

Sverige införde redan under 1970-talet regler om export av miljöfarligt avfall. Tillstånd för export gavs av Naturvårdsverket. Miljöfarligt avfall omfattade dock endast några fåtal avfallsslag. Vid tidpunkten för den aktuella exporten klassades inte Bolidens avfall som miljöfarligt. Internationellt påbörjades ett arbete med miljöfarligt avfall under mitten av 1980-talet. Detta resulterade i Baselkonventionen om gränsöverskridande transporter, återvinning och bortskaffande av farligt avfall.

Det grundläggande syftet med Baselkonventionen, som trädde i kraft 1992, är att skydda människors hälsa och miljö vid gränsöverskridande transporter av farligt avfall. Parter till konventionen ska bl.a. se till att de har en miljöriktig hantering av farligt avfall och att produktionen av avfall minimeras. Det avfall som trots allt produceras ska tas om hand så nära sin källa som möjligt. Gränsöverskridande transporter av avfall ska endast tillåtas om den exporterande staten saknar teknisk kapacitet och nödvändiga anläggningar, förmåga eller lämpliga platser för ett miljömässigt omhändertagande av avfallet eller om avfallet i fråga behövs som råmaterial för materialåtervinnings- eller andra återvinningsindustrier i den importerande staten. Sverige har varit starkt pådrivande i arbetet på att ytterligare skärpa Baselkonventionen.

Det skulle således i dag vara förbjudet att genomföra sådan export från Sverige till Chile.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.