miljöeffekter vid höjning av dieselskatten
Skriftlig fråga 1998/99:897 av Gunnarsson, Rolf (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-09-09
- Anmäld
- 1999-09-14
- Besvarad
- 1999-09-24
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 9 september
Det finns tydligen tankar om en höjd dieselskatt. Konkurrenssituationen är redan prekär. Analyser som visar detta finns hos regeringen. Konsekvensen blir vid en höjning av dieselskatten på Europas renaste diesel negativa miljöeffekter. Risken är uppenbar att vi får in mer utländsk, miljömässigt mycket sämre diesel. Förutom de miljömässiga konsekvenser som kan komma vore också höjningen ett "slag i ansiktet" på Sveriges alla åkare. Det är reaktionen i mitt hemlän, Dalarna.
Vad avser miljöministern göra för att en höjd dieselskatt inte skall få negativa effekter för miljön?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:897 besvarad av Miljöminister Kjell Larsson
den 24 september
Svar på fråga 1998/99:897 om miljöeffekter vid höjning av dieselskatten
Rolf Gunnarsson har frågat mig om vad jag tänker göra för att en höjd dieselskatt inte ska få negativa effekter för miljön.
Förslaget att höja energiskatten på diesel med 25 öre per liter ingår som en del av den gröna skatteväxling som regeringen föreslår i budgetpropositionen. Ambitionen med en skatteväxling av detta slag är att den skall leda till positiva omställningar ur miljösynvinkel. I sammanhanget kan påpekas att dieseldrift generellt orsakar miljöproblem, främst genom utsläppen av kväveoxider och hälsofarliga partiklar. På uppdrag av regeringen analyserade Naturvårdsverket 1998 därför konsekvenserna av en ökad andel dieselfordon i den svenska personbilsparken. Verket kom fram till att en sådan ökning bl.a. annat försvårar infriandet av miljömålen för utsläpp av kväveoxider och för luftkvalitet.
Rolf Gunnarsson befarar att förslaget leder till negativa miljöeffekter vilket fordrar att införseln av sämre diesel blir betydande. En höjning av energiskatten på diesel med 25 öre leder inte till att skillnaden i dieselpris mellan Sverige och våra grannländer blir så stor att tankningen utomlands ökar markant. Jag vill i sammanhanget nämna att Tyskland har aviserat fyra successiva höjningar av beskattningen av diesel och bensin om 6 pfenning (ca 26 öre) per liter varav den första kommer att genomföras vid årsskiftet.
Dieselkvaliteten förbättras successivt i våra grannländer. Flera länder avser att använda ekonomiska incitament för att i förtid införa diesel som uppfyller EU:s krav för 2005, vilka är jämförbara med kraven för svensk miljöklass 2. Slutsatsen är att Sverige visserligen fortfarande kommer att ha bättre dieselbränslen än grannländerna, men skillnaden minskar. Jag vill framhålla att Sverige mycket aktivt har drivit krav om förbättrade bränslen inom EU och kommer att fortsätta driva dem när så är möjligt. Det har bidragit till att minska de negativa effekterna av tankning utomlands.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.