Miljöåtgärder i miljonprogrammets bestånd
Skriftlig fråga 2007/08:169 av Oskarsson, Christina (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2007-10-26
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2007-10-26
- Besvarad
- 2007-11-01
- Svar anmält
- 2007-11-01
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 26 oktober
Fråga
2007/08:169 Miljöåtgärder i miljonprogrammets bestånd
av Christina Oskarsson (s)
till miljöminister Andreas Carlgren (c)
I medierna de senaste dagarna har vi kunnat läsa att de svenska miljonprogramshusen är i så dåligt skick att värmen läcker ut genom fasad, fönster och balkonger. Det innebär också att husen förbrukar en stor mängd energi och tär på miljön. Att rusta upp och energieffektivisera miljonprogrammen kommer att kosta miljardbelopp: Ventilationen är dålig, taken är bristfälligt isolerade och fönstren ofta otäta.
Vi socialdemokrater har i vår alternativa budget föreslagit ett nytt investeringsstöd för att bygga miljövänliga hyresrätter och vi har avsatt medel för att inleda en miljardsatsning på att rusta upp och förbättra förorter och miljonprogramsområden i hela Sverige.
Min fråga till miljöminister Andreas Carlgren är:
Hur kommer miljöministern att agera för att åtgärda de miljöproblem som är förenade med miljonprogrammens stora upprustningsbehov?
Svar på skriftlig fråga 2007/08:169 besvarad av Miljöminister Andreas Carlgren
Svar på fråga
2007/08:169 Miljöåtgärder i miljonprogrammets bestånd
Miljöminister Andreas Carlgren
Christina Oskarsson har frågat mig hur jag kommer att agera för att åtgärda de miljöproblem som är förenade med miljonprogrammens stora upprustningsbehov.
Som Christina Oskarsson har noterat finns det onekligen ett stort upprustningsbehov i många av landets miljonprogramsområden. Det är också riktigt att energiförbrukning och miljöpåverkan i dag är mycket högre än de skulle behöva vara. Det primära ansvaret för att rusta och underhålla fastigheter ligger naturligtvis på fastighetsägarna. De flesta fastighetsägare tar också sitt ansvar. Sedan finns det de som av olika anledningar inte har gjort det utan skjutit åtgärderna på framtiden. Bland dessa finns det de som har god likviditet och god soliditet och således inte saknar resurser att ta itu med uppgiften. Det kan knappast vara en statlig angelägenhet att subventionera fastighetsägare som har möjlighet att rusta upp. Men det kan knappast heller vara statens ansvar att ge stöd åt dem som inte i tid tagit tag i detta. Det skulle ge en signal om att den som inte tar sitt ägaransvar, den får statliga subventioner. Däremot har staten en roll att fylla i att bidra till utvecklingen och användningen av ny teknik och nya metoder som ger väsentligt bättre miljöprestanda. Utan att gå vidare in på ansvarsfrågan vill jag här peka på den enorma utvecklingspotential som ligger i att genomföra upprustningen av miljonprogramsområdena på ett miljöriktigt och genomtänkt sätt. Det gäller inte minst åtgärder för energieffektivisering, som också snabbt kan löna sig.
Här finns flera intressanta exempel på åtgärder som redan genomförs. Ett sådant gäller Alingsåshem som rustar upp ett av sina miljonprogramsbestånd, Brogården, och samtidigt bygger om till så kallade passivhus. Energianvändningen i Brogården beräknas sjunka från 216 till 92 kilowattimmar per kvadratmeter, vilket är bättre än nybyggnadsstandard. Solfångare och fjärrvärme med miljövänlig flis förser med varmvatten och den lilla värme som behövs under kalla dagar.
För att underlätta en utveckling mot ökade miljösatsningar krävs dock fler åtgärder. Det gäller bland annat att ta fram förbättrade kunskapsunderlag och att öka kunskapsspridningen. Regeringen har vidtagit flera åtgärder i detta syfte.
Genom Energimyndighetens program Energi- och resurseffektivitet i byggande och förvaltning (Cerbof) satsas 130 miljoner kronor på utveckling av tekniska lösningar men också för att förändra människors beteenden.
Boverket har regeringens uppdrag att ta fram ett underlag som klarlägger byggnaders tekniska utformning, upprustningsbehov med mera, energianvändning, brister i inomhusmiljö och ventilation samt upplevd ohälsa. Uppdraget ska ge en bättre underbyggd bild av bland annat potentialen för energieffektivisering, och kan också ge förutsättningar för uppföljning och eventuella ändringar av vissa befintliga miljömål samt till formulering av nya. Uppdraget ska redovisas den 3 december 2007.
Regeringen har vidare uppdragit åt Energimyndigheten med flera att föreslå lämpliga verktyg för upphandling av energirelaterade produkter utifrån produktens miljöprestanda. Syftet är att inom ramen för offentlig upphandling påskynda omställningen till ett hållbart samhälle genom att bidra till energieffektivisering i den offentliga sektorn samt främja utvecklingen av energieffektiva tekniska lösningar. Uppdraget ska redovisas senast den 15 mars 2008.
Utöver detta har regeringen i budgetpropositionen för 2008 föreslagit en satsning på utveckling av hållbara städer under mandatperioden, genom ett program som omfattar sammanlagt 340 miljoner kronor. Satsningen kommer bland annat att innebära ett stöd till stadsbyggnadsprojekt som med ny teknik och integrerad planering kan ge förbättrade miljöprestanda och minskad klimatpåverkan vid ny- eller ombyggnad av bostadskvarter och stadsdelar. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med detaljerna i den här satsningen.
Sammanfattningsvis genomför regeringen en lång rad åtgärder för att, i samverkan med aktörerna inom sektorn, underlätta och stimulera en hållbar utveckling av våra städer och bostadsområden.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.