Miljö- och klimatmålen och livsmedelsstrategin
Skriftlig fråga 2020/21:1966 av Ann-Sofie Alm (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-02-24
- Överlämnad
- 2021-02-25
- Anmäld
- 2021-02-26
- Svarsdatum
- 2021-03-03
- Sista svarsdatum
- 2021-03-03
- Besvarad
- 2021-03-03
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)
Svensk mat är generellt sett mycket miljövänlig, och det är därför bra för miljön att mat som kommer från svenska livsmedelsproducerande företag konsumeras i betydligt större mängd.
Svensk mat är klimatsmart mat, oavsett vad som väljs att lägga på tallriken. Om vi jämför med världssnittet ger svensk mjölkproduktion 44 procent lägre utsläpp av växthusgaser och svensk nötköttsproduktion 70 procent lägre utsläpp av växthusgaser.
Sveriges bönder bidrar inte till skövling av regnskog, de använder certifierad soja, och allt fler producerar även sitt eget protein. Sedan början av 2000-talet har energiförbrukningen i växthusodlingen av svensk frukt och svenska grönsaker, bär och blommor mer än halverats samtidigt som användningen av fossila bränslen har minskat med över 80 procent.
Svensk livsmedelsproduktion och betande djur är en förutsättning för biologisk mångfald och öppna landskap. Svenska livsmedel lämnar nästan ingenting kvar av kemiska växtskyddsmedel. Jämförelsevis använder exempelvis Holland fem gånger så mycket växtskyddsmedel per hektar.
Livsmedelsstrategin var ett historiskt beslut som togs av en enig riksdag för snart fyra år sedan. Strategin gäller fram till 2030 oavsett vilken regering som styr. Sedan dess har svenska konsumenter blivit mer medvetna, och efterfrågan på svensk mat ökar, vilket är förståeligt när man vet hur mat produceras i olika delar av världen. Ändå har inte svenska lantbruk tillräckligt konkurrenskraftiga villkor, och det försvårar för lönsamheten för svenska livsmedelsproducenter.
Ändå har inte Sveriges livsmedelsproducenter sett någonting av livsmedelsstrategin på gårdsnivå, vilket är direkt kontraproduktivt om regeringen har för avsikt att nå målen i livsmedelsstrategin.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga miljö- och klimatminister Per Bolund:
Vilka åtgärder tänker ministern vidta inom sitt beredningsområde för att Sverige ska nå miljö- och klimatmålen och därmed också bidra till att uppfylla livsmedelsstrategin?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1966 besvarad av Statsrådet Jennie Nilsson (S)
Svar på fråga 2021/20:1953 och 2021/20:1966 av Ann-Sofie Alm (M) Stöd till livsmedelsproducenter och Miljö- och klimatmålen och livsmedelsstrategin
Ann-Sofie Alm har frågat finansministern Magdalena Andersson vilka åtgärder avses att vidtas för att de stöd som finansieras via statsbudgeten på ett mer effektivt sätt ska nå livsmedelsproducenterna. Ann-Sofie Alm har även frågat miljö- och klimatminister Per Bolund vilka åtgärder som ministern tänker vidta inom sitt beredningsområde för att Sverige ska nå miljö- och klimatmålen och därmed också bidra till att uppfylla livsmedelsstrategin.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågorna.
Det övergripande målet för livsmedelsstrategin är en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås, i syfte att skapa tillväxt och sysselsättning och bidra till hållbar utveckling i hela landet. Produktionsökningen, både konventionell och ekologisk, bör svara mot konsumenternas efterfrågan.
Att stärka och öka konkurrenskraften inom den svenska livsmedelskedjan för att bidra till en ökad svensk matproduktion är en viktig punkt i den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna. En del i detta arbete är att regeringen i december 2019 fattade beslut om ytterligare en handlingsplan för livsmedelsstrategin. Handlingsplanen innehåller satsningar på 122 miljoner kronor årligen fram till och med 2025. Därutöver gjorde regeringen ytterligare satsningar på totalt 114 miljoner kronor under 2020. Genom budgetpropositionen för 2021 tillfördes ytterligare 74 miljoner kronor för 2021 för att förstärka arbetet med livsmedelsstrategin och för åren 2022 och 2023 beräknas motsvarande belopp. De föreslagna åtgärderna ska tillsammans utgöra en handlingsplan del 3. Handlingsplanerna utgör tillsammans viktiga steg i att stärka konkurrenskraften och öka lönsamheten genom satsningar på till exempel forskning och innovation, kompetensförsörjning och regelförenkling.
Jag vill understryka att vi är inne i en positiv trend. Enligt färska siffror från Statens jordbruksverk sektorskalkyl bedöms det totala produktionsvärdet för 2020 uppgå till 64,3 miljarder kronor, en ökning med 0,8 miljarder kronor eller drygt 1 procent jämfört med 2019. Värdet av animalieproduktionen förväntas öka med 0,8 miljarder kronor eller 3 procent och beräknas till 28,4 miljarder kronor.
Utformningen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik är också en viktig aspekt för genomförandet av livsmedelsstrategin, vilket vi har med oss i förberedelserna för den ny perioden av den gemensamma jordbrukspolitiken.
Sammantaget ser jag att den svenska livsmedelskedjan har en stor potential som är viktig att utnyttja och det är genom långsiktigt och kontinuerligt arbete mot livsmedelsstrategins mål om en ökad hållbar produktion som vi kan få det att hända samtidigt som vi bidrar till att nå miljö- och klimatmålen.
Stockholm den 2 mars 2021
Jennie Nilsson
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.