Militärkupp och kvinnors rättigheter i Sudan
Skriftlig fråga 2021/22:514 av Håkan Svenneling (V)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-12-08
- Överlämnad
- 2021-12-08
- Anmäld
- 2021-12-09
- Svarsdatum
- 2021-12-15
- Besvarad
- 2021-12-15
- Sista svarsdatum
- 2021-12-15
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Ann Linde (S)
Militären i Sudan tog den 25 oktober makten i landet genom en kupp och arresterade ledande civila politiker och premiärministern Abdalla Hamdok. Den senare har nu återinträtt till sin post. Samtidigt har tolv tidigare ministrar sagt upp sig med anledning av de senaste händelserna och menar att Hamdoks återinträde som premiärminister är ett sätt för militären att försöka dölja statskuppen. Sudan har befunnit sig i stor instabilitet sedan ett misslyckat kuppförsök en månad tidigare förvärrat relationen mellan det civila och militära styret, som delat på makten efter att diktatorn Omar al-Bashir störtades för två år sedan.
Stora folkliga protester har utbrutit i huvudstaden Khartoum. I konfrontationer mellan demonstranter och militären har åtminstone 41 dödats och hundratals skadats, även om rapporter tyder på att siffrorna är betydligt större än så. FN uppmanar militären att sluta använda övervåld, dra sig undan från gatorna, respektera demonstranters rättigheter och frisläppa dem som arresterats under fredliga protester.
Kvinnliga protesterande har en ledande roll i den folkliga motståndsrörelsen som kämpar för ett civilt styre och en demokratisk utveckling. Det väcker minnet om Alaa Salah som 2019 blev en symbol för motståndet mot den dåvarande diktatorn Omar al-Bashir. Sedan dess har små men viktiga framsteg gjorts i kampen för kvinnors roll i det sudanska samhället i takt med en demokratisk utveckling. Kvinnlig könsstympning har kriminaliserats och sociala rättigheter som att kunna utöva sport har stärkts. Den nuvarande utvecklingen i landet är ett hot mot kvinnors rättigheter och säkerhet – militären har en lång historia av våld mot kvinnor. Trots det befinner sig kvinnorättsaktivister i frontlinjen mot militären och säkerhetsstyrkor.
Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:
Avser ministern och den svenska regeringen att vidta åtgärder till förmån för en återgång till ett civilt styre och för stärkandet av kvinnors rättigheter i Sudan?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:514 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)
Svar på fråga 2021/22:514 Håkan Svenneling (V)
Militärkupp och kvinnors rättigheter i Sudan
Håkan Svenneling har frågat mig om jag och regeringen avser vidta åtgärder till förmån för en återgång till ett civilt styre och för stärkandet av kvinnors rättigheter i Sudan.
Regeringen driver och kommer att fortsätta driva frågan om en återgång till en demokratisk övergångsprocess i Sudan, där kvinnors roll och rättigheter stärks och som i förlängningen utmynnar i fria, rättvisa och demokratiska val.
Sverige har bilateralt, som kärngruppsmedlem i vängruppen för Sudan och tillsammans med EU och FN, fördömt militärkuppen den 25 oktober och vi sätter från det internationella samfundet gemensamt tryck på kuppmakarna för en återgång till en civil-ledd demokratisk övergång. Premiärminister Hamdoks återinträde på sin post den 21 november är ett första steg i rätt riktning, men fler steg krävs för att återupprätta förtroendet mellan de civila och militära komponenterna i övergångsstyret, och mellan övergångstyret och det sudanesiska folket respektive det internationella samfundet.
Regeringen har sedan revolutionen i Sudan 2019 varit en nära partner till stöd för Sudans demokratiska transition och har redan dessförinnan, i decennier, arbetat för stärkandet av kvinnors rättigheter i Sudan. Vårt stöd handlar bland annat om att stärka kvinnors roll och deltagande i fredsprocesser och i politiskt beslutsfattande, men även om att stävja sexuellt våld mot kvinnor och flickor i konflikt, könsstympning och barnäktenskap. Detta arbete kommer att fortsätta med oförminskad kraft.
Stockholm den 15 december 2021
Ann Linde
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

