Migrationsverkets handläggningstider

Skriftlig fråga 2002/03:587 av Oscarsson, Mikael (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-02-25
Anmäld
2003-03-03
Besvarad
2003-03-05
Besvarad
2003-03-07
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar anmält
2003-03-11

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 25 februari

Fråga 2002/03:587

av Mikael Oscarsson (kd) till statsrådet Jan O Karlsson om Migrationsverkets handläggningstider

Sverige är ett av de mest generösa länderna i Europa när det gäller att ta emot flyktingar. Men det finns många fall där det tar alltför lång tid innan flyktingar får slutgiltigt besked från Migrationsverket.

Låt mig ta ett aktuellt exempel från Gimo flyktingförläggning. Där bor Mohammed och Fariba, som flydde från Iran därför att de trakasserats av myndigheterna. På grund av Mohammeds aktiviteter som kurdisk separatist beviljades han inte intyg för vidare studier. De hade hört om Sverige som ett land för frihet, fred och rättvisa. Fariba kom till Sverige för fem år sedan. Vid ankomsten till Sverige födde hon ett barn som i dag är fyra år.

Mohammed anslöt sig till familjen för tre år sedan. Paret har sedan de kom till Sverige bott på flyktingförläggningen i Gimo. Förra veckan kom det definitiva avvisningsbeslutet från Invandrarverket. Fariba drabbades av en svår chock. Efter att ha kämpat @ först i fem års exil i sitt hemland och sedan i fem års passiv väntan i Sverige @ tog allt slut och hon sjönk ned i djup psykos. Utan hopp sitter Mohammed och väntar på slutet, invirad i en filt på Röda Korset i Gimo. Med sig har han sina åtta vänner. Tysta sitter de, berövade på sitt hopp och väntar på ingenting.

Min fråga till statsrådet är:

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att Migrationsverkets handläggningstider ska bli rimliga?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:587 besvarad av Jan O Karlsson

den 7 mars

Svar på fråga 2002/03:587 om Migrationsverkets handläggningstider

Statsrådet Jan O Karlsson

Mikael Oscarsson har frågat mig vilka åtgärder regeringen avser att vidta för att Migrationsverkets handläggningstider ska bli rimliga.

Korta handläggningstider med bibehållen rättssäkerhet i utlänningsärenden är en högt prioriterad fråga för regeringen. En rad åtgärder har därför vidtagits av regeringen, främst genom kraftigt ökade resurser till utlänningsmyndigheterna under de senaste åren, som bland annat lett till en omfattande rekrytering av personal.

Förra året sökte 33 000 personer asyl i Sverige. Det var en ökning med 40 % jämfört med år 2001. Många ärenden med förfrågningar inom ramen för Dublinkonventionen och oklara identiteter är mycket resurskrävande och påverkar i väsentlig grad handläggningstiden. Av de personer som sökte asyl i Sverige förra året saknade 88 % pass eller andra identitetshandlingar. Flera uppträder under falsk identitet.

I syfte att förkorta och effektivisera handläggningstiderna har regeringen både föregående år och detta år förstärkt Migrationsverkets förvaltningsanslag med 110 respektive 118 miljoner kronor och Utlänningsnämndens förvaltningsanslag med 25 respektive 37 miljoner kronor. Under förra året avgjorde Migrationsverket 48 % av asylansökningarna inom sex månader och 71 % inom tio månader. Den genomsnittliga handläggningstiden var 221 dagar, vilket kan jämföras med 226 dagar året innan.

Samtidigt som det är av stor vikt att handläggningstiderna blir så korta som möjligt för att den sökande ska slippa leva i osäkerhet får detta aldrig gå ut över kvaliteten i handläggningen av ärenden. Asylprocessen måste vara rättssäker och det individuella behovet av skydd ska stå i centrum.

Regeringen följer utvecklingen och analyserar fortlöpande vilka konsekvenser antalet asylansökningar har på handläggningstiderna och de ekonomiska följderna därav för att bedöma behovet av åtgärder. Målet är fortsatt att Migrationsverket ska uppfylla det av regeringen uppsatta verksamhetsmålet om sex månaders handläggningstid i asylärenden.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.