Migrationsverkets effektivitet

Skriftlig fråga 2017/18:933 av Cecilia Widegren (M)

till Statsrådet Heléne Fritzon (S)

I Riksrevisionens granskningsrapport Asylboende – Migrationsverkets arbete med att ordna boende åt asylsökande (RiR 2016:10) framkommer att Migrationsverket under 2012–2015 inte alltid tecknade ABT-avtal enligt den rangordning som fastställts i samband med tilldelningsbeslutet. Orsaken till detta är att myndigheten valt att göra en stor del av kontrollerna efter tilldelningsbeslutet där många av leverantörerna inte har uppfyllt ska-kraven.

Migrationsverket har inte varit tydliga i förfrågningsunderlag och inte på ett transparent sätt beskrivit att de kontroller som sker efter tilldelningsbeslutet kan komma att påverka den ordning i vilken avtalen tecknas.

Vissa leverantörer har dessutom fått teckna avtal trots att Migrationsverkets kontroller visat att samtliga ska-krav inte har varit uppfyllda, detta samtidigt som andra leverantörer uteslutits för att de inte uppfyllt samma krav. Har Migrationsverket därmed levt upp till likabehandlingsprincipen, är en fråga som många ställer sig. 

Kan Migrationsverkets otydlighet om hur avtal tecknas ha bidragit till att leverantörer uppfattat att Migrationsverket tecknar avtal på alltför godtyckligt sätt, undrar flera. Den upplevelsen i sig kan riskera att påverka leverantörers förtroende för Migrationsverket både på kort och på lång sikt. 

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Heléne Fritzon:

Vilka åtgärder avser regeringen och statsrådet att vidta för att säkerställa att Migrationsverket tydliggör hur kriterier, rangordning och likabehandling av leverantörer sker?