Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Migrationsverket

Skriftlig fråga 2001/02:582 av Hoffmann, Ulla (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-01-23
Anmäld
2002-01-29
Besvarad
2002-01-30

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 23 januari

Fråga 2001/02:582

 av Ulla Hoffmann (v) till statsrådet Jan O Karlsson om Migrationsverket

De långa handläggningstiderna hos Migrationsverket har under många år varit ett ständigt återkommande ämne i debatten. Dagens situation, där det kan vara fråga om en väntetid på mellan ett och två år för att ens få komma i åtnjutande av en asylutredning, är givetvis fullkomligt oacceptabel. Jag har själv nyligen vid ett besök på Migrationsverkets flyktingförläggning i Gimo haft tillfälle att med egna ögon se hur kapabla människor bryts ner av åratals meningslös väntan under miserabla förhållanden. Migrationsverkets generaldirektör Lena Häll-Eriksson har i Göteborgsposten 21/1 förklarat att Migrationsverket med ett resurstillskott på 100 miljoner kronor om året i tre år skulle kunna korta handläggningstiderna till sex månader. Samtidigt skulle samhället spara en miljard kronor bl.a. på grund av minskade förläggningskostnader. Mot den bakgrunden vill jag fråga statsrådet Jan O Karlsson:

Vad avser statsrådet att göra för att tillskjuta de medel till Migrationsverket som erfordras för att nå en genomsnittlig handläggningstid på sex månader i asylärenden?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:582 besvarad av statsrådet Jan O Karlsson

den 30 januari

Svar på fråga 2001/02:582 om Migrationsverket

Statsrådet Jan O Karlsson

Ulla Hoffmann har frågat mig vilka åtgärder regeringen är beredd att vidta för att nå en genomsnittlig handläggningstid hos Migrationsverket på sex månader i asylärenden.

Korta handläggningstider leder till minskade kostnader i asyl- och flyktingmottagandet samt gynnar den sökande som slipper leva i osäkerhet så länge. Därför är det av stor vikt att handläggningstiderna blir så korta som möjligt. Strävan efter att ha så korta handläggningstider som möjligt får dock aldrig gå ut över kvaliteten i handläggningen av ärenden. Asylprocessen måste vara rättssäker och det individuella behovet av skydd ska stå i centrum. Många ärenden med förfrågningar inom ramen för Dublinkonventionen samt oklara identiteter är mycket resurskrävande och påverkar i väsentlig grad handläggningstiden. Av de personer som söker asyl i Sverige är det omkring 75 % som saknar pass eller andra identitetshandlingar.

I syfte att förkorta och effektivisera handläggningstiderna har regeringen både föregående år och detta år förstärkt Migrationsverkets förvaltningsanslag med 90 respektive 50 miljoner kronor. Under förra året avgjorde Migrationsverket ungefär hälften av asylärendena inom sex månader, mycket beroende på extraordinära personalinsatser.

Förra året sökte nästan 23 600 personer asyl i Sverige. Det var en ökning med ca 45 % jämfört med år 2000. Detta är delvis en följd av Sveriges inträde i Schengensamarbetet i mars förra året. Det ökade antalet asylansökningar ger konsekvenser både på Migrationsverkets och Utlänningsnämndens handläggningstider och därmed vistelsetiderna i mottagandesystemet.

Regeringen följer utvecklingen och analyserar fortlöpande vilka konsekvenser antalet asylansökningar har på handläggningstiderna och de ekonomiska följderna därav för att bedöma behovet av åtgärder. Målet är fortsatt att Migrationsverket ska uppfylla det av regeringen uppsatta verksamhetsmålet om sex månaders handläggningstid.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.