migrationsmyndigheterna och utländsk vårdpersonal
Skriftlig fråga 2004/05:1452 av Nordmark, Gunnar (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2005-04-20
- Inlämnad
- 2005-04-20
- Besvarad
- 2005-04-27
- Svar anmält
- 2005-04-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2004/05:1452
av Gunnar Nordmark (fp) till statsrådet Barbro Holmberg om migrationsmyndigheterna och utländsk vårdpersonalSvenska kommuner och landsting satsar omfattande resurser på att ge vårdpersonal med utländsk examen den kompetens som krävs för att arbeta inom svensk hälso- och sjukvård. Ofta är dessa kompetenshöjande insatser särskilt inriktade på att öka tillgången av personal inom bristyrken i vården. Inte sällan arbetar dessa personer redan innan utbildningen är avslutad i det som är avsett att bli deras framtida yrke här i Sverige. Ofta är det på ett sätt som uppskattas av både patienter och arbetsgivare.
De personer som går dessa utbildningar är ofta asylsökande. Det händer inte sällan att dessa personer avvisas, trots att de skulle kunna arbete inom yrken där det råder brist på personal och trots att de erbjudits arbete. Svenska migrationsmyndigheter berövar alltså svenska patienter kontakten med uppskattad vårdpersonal och motverkar landstingens och kommunernas möjlighet att rekrytera personal inom bristyrken i vården. Agerandet innebär också att kraftfulla skattefinansierade utbildningsinsatser går förlorade.
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att svenska migrationsmyndigheter inte ska motverka kommunernas och landstingens insatser att utbilda och rekrytera personal på det sätt som ovan beskrivs?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:1452 besvarad av Barbro Holmberg
den 27 april
Svar på fråga 2004/05:1452 om migrationsmyndigheterna och utländsk vårdpersonal
Statsrådet Barbro Holmberg
Gunnar Nordmark har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att svenska migrationsmyndigheter inte ska motverka kommunernas och landstingens insatser att utbilda och rekrytera personal. Frågan gäller framför allt asylsökande som erbjuds anställning och utbildning.
Jag vill först hänvisa till mitt svar på Gunnar Nordmarks interpellation (2004/05:195) i samma ämne i december 2004 och till mitt svar den 8 mars 2005 på Maria Larssons riksdagsfråga (2004/05:1059) om asylsökandes möjlighet att arbeta.
En person som vill flytta till Sverige, till exempel för att arbeta, ska ansöka om uppehålls- och arbetstillstånd före inresan i landet. Uppehållstillstånd kan medges beträffande nyckelfunktioner inom industrin och näringslivet i övrigt samt inom vissa andra samhällsområden liksom i fall då arbetstagare med den utbildning och erfarenhet som behövs i ett visst fall inte finns att tillgå i Sverige. Tidsbegränsade arbetstillstånd kan också ges för täckande av tillfällig arbetskraftsbrist på arbetsmarknaden eller inom ramen för internationellt utbyte.
Den som söker asyl här är undantagen från huvudregeln att tillstånd ska sökas före inresan. Asylsökande i Sverige har även en möjlighet att arbeta under den tid de väntar på beslut i asylfrågan. Detta följer av utlänningsförordningens regel om att asylsökande är undantagna från kravet på arbetstillstånd i de fall där Migrationsverket bedömer att beslut i ärendet inte kommer att kunna fattas inom fyra månader från ansökan. Detta undantag gäller till det finns ett beslut i ärendet som vunnit laga kraft.
Asylsystemets funktion är att ge människor i behov av skydd en fristad. Det är avgörande för asylrättens legitimitet att man inte blandar ihop uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov med uppehållstillstånd av arbetsmarknadsskäl eller andra skäl.
En person som, efter prövning i två instanser, befunnits sakna asylskäl @ och därigenom fått ett beslut om avvisning @ ska normalt lämna landet inom 14 dagar. Migrationsverket är den myndighet som i första hand ansvarar för att beslut om avvisning verkställs och verket bedriver ett omfattande arbete för att motivera personer att återvända självmant. För att kunna upprätthålla ett väl fungerande asylsystem, där den som är i behov av internationellt skydd snabbt får det, är det nödvändigt att lagakraftvunna beslut om avvisning följs.
Slutligen vill jag hänvisa till den utredning som regeringen tillsatte den 19 februari förra året (dir. 2004:21). Utredningen har till uppgift att se över regelverket för arbetskraftsinvandring. I uppdraget ingår att undersöka möjligheterna till en mer flexibel inställning till ansökningar om arbetstillstånd efter inresa, och även att studera sambandet mellan reglerna för arbetskraftsinvandring och asyllagstiftningen. Utgångspunkten är att asylrätten inte ska urholkas. Utredningen ska lämna sitt betänkande i mars 2006.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.