migrantarbetares rättigheter
Skriftlig fråga 2002/03:171 av Fridolin, Gustav (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-11-22
- Anmäld
- 2002-11-26
- Besvarad
- 2002-11-27
- Svar anmält
- 2002-11-28
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 22 november
Fråga 2002/03:171
av Gustav Fridolin (mp) till statsrådet Jan O Karlsson om migrantarbetares rättigheterVid årets MR-dagar i Stockholm framkom att Sverige, genom att inte ratificera FN:s konvention för migrantarbetare, blockerar bättre lagar för fattiga arbetare. Konventionen antogs av generalförsamlingen 1990 och är ratificerad av 19 av de nödvändiga 20 länder som behövs för att den ska träda i kraft. Sverige var med vid framtagandet av konventionen men har efter det valt att inte ratificera. Migrantarbetares brist på rättigheter är ett stort problem världen över. I såväl EU som USA och länderna runt den persiska viken arbetar många människor från fattigare länder. De saknar oftast grundläggande fackliga och andra rättigheter, de tar jobben till små löner för att få en möjlighet att försörja sina familjer och de flesta klarar ändå inte av detta då de tagit stora lån i hemlandet för att kunna ta arbetet i ett annat land.
Även Sverige är på olika sätt indraget i problemet med migrantarbetare. Dels jobbar här varje år tusentals människor från främst de forna öststaterna med bärplockning. De är ofta inhysta under ovärdiga förhållanden i tältläger eller andra undermåliga bostäder. I andra länder, särskilt de runt den persiska viken, drar enligt uppgift svenska företag nytta av fattiga migrantarbetare. Mot bakgrund av detta, och för att det skulle möjliggöra för konventionen att träda i kraft vore det önskvärt om Sverige ratificerade den. Konventionens syfte är att säkerställa grundläggande arbetare för de som arbetar i annat land än det egna, oavsett om de har "giltiga" papper eller inte.
Därför vill jag fråga statsrådet:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att Sverige ska ratificera konventionen?
Svar på skriftlig fråga 2002/03:171 besvarad av Anna Lindh
den 27 november
Svar på frågorna 2002/03:157 om svensk ratificering av FN-konventionen om migrantarbetares rättigheter, 161 om FN:s internationella konvention för skydd av migrantarbetare, 162 om FN:s konvention för migrantarbetare och 171 om migrantarbetares rättigheter
Utrikesminister Anna Lindh
Ulla Hoffmann har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att Sverige ska ratificera konventionen om migrerande arbetares och deras familjemedlemmars rättsliga ställning. Stefan Attefall, Erik Ullenhag och Gustav Fridolin har ställt samma fråga till statsrådet Jan O Karlsson. Frågorna har överlämnats till mig.
De sex stora FN-konventionerna om mänskliga rättigheter är, med sina eventuella tillhörande fakultativa protokoll, universella och ger ett gott skydd, även för personer som arbetar i ett annat land än där de är medborgare. Migrerande arbetares situation stärks även genom ILO:s befintliga konventioner.
Om Sverige, eller något annat land, skulle ratificera konventionen om migrerande arbetares och deras familjemedlemmars rättsliga ställning, skulle konventionen äga giltighet bara i de länder som har ratificerat den. Vid en tidigare bedömning ansågs Sveriges existerande lagstiftning i stort ge ett fullgott rättsligt skydd åt de migrerande arbetare och deras familjemedlemmar som befinner sig här.
Mot bakgrund av alla dessa, redan existerande, skyddsmekanismer har Sverige, och många andra länder, hittills avstått från att ratificera konventionen om migrerande arbetares och deras familjemedlemmars rättsliga ställning. Jag anser dock att det finns skäl för att frågan på nytt ska ses över inom Regeringskansliet.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

