Metoo inom akademin
Skriftlig fråga 2020/21:1740 av Betty Malmberg (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-02-10
- Överlämnad
- 2021-02-10
- Anmäld
- 2021-02-11
- Svarsdatum
- 2021-02-17
- Sista svarsdatum
- 2021-02-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Matilda Ernkrans (S)
I november 2017 startade ett upprop mot sexuella trakasserier och diskriminering inom akademin. Gruppen växte snabbt i antal och uppropet kom i kölvattnet av andra metoo-kampanjer som förts fram tidigare samma höst.
Dåvarande högskole- och forskningsministern reagerade starkt och vidtog vissa åtgärder för att kartlägga och uppmärksamma hur det arbetades med denna typ av överträdelser inom högskolan. Men vad har hänt sedan dess? Har det skett någon uppföljning av tidigare åtgärder, hur hanterar lärosätena dessa oacceptabla beteenden i dag och vad görs för att förebygga sextrakasserier vid statens största arbetsplats? Studenter och forskare behöver en trygg arbetsmiljö.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Matilda Ernkrans:
Vilka åtgärder har statsrådet har vidtagit för att se till att de frågor som akademiuppropet lyfte motverkas och förebyggs på lärosätena?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1740 besvarad av Statsrådet Matilda Ernkrans (S)
Svar på fråga 2020/21:1740 av Betty Malmberg (M)
Metoo inom akademin
Betty Malmberg har frågat mig om vilka åtgärder jag som minister har vidtagit för att se till att de frågor som akademiuppropet lyfte motverkas och förebyggs på lärosätena.
Sverige har en feministisk regering. En feministisk regering ser till att jämställdhetsperspektivet finns med i politikens utformning på bred front, såväl i det nationella som i det internationella arbetet. Att kvinnor och män ska ha samma möjligheter och makt att forma samhället och sina egna liv – det är en mänsklig rättighet och en demokrati- och rättvisefråga.
Sverige är en ledande kunskaps- och forskningsnation, men på jämställdhetsområdet finns det fortfarande mer att göra. Vittnesmålen från kvinnliga akademiker som samlats under #akademiuppropet har synliggjort att sexuella trakasserier är ett allvarligt problem som högskolesektorn ännu inte har löst. Högskolan är den största statliga arbetsgivaren och har över 400 000 studenter. En så stor och samhällscentral verksamhet måste prioritera arbetet mot sexuella trakasserier och andra former av diskriminering. Regeringen har gett Universitets- och högskolerådet (UHR) i uppdrag att granska universitets och högskolors arbete med att förebygga sexuella trakasserier samt deras arbete när de fått kännedom om misstänkta sexuella trakasserier. Det är ett viktigt arbete som har gjorts och UHR:s rapport visar att det finns mer att göra. Enligt rapporten kännetecknas högskolan som studie- och arbetsplats av flera aspekter, som enligt forskning gör att sexuella trakasserier lättare inträffar och tillåts fortsätta. Några exempel är utpräglad statushierarki, osäkra anställningsvillkor, olika makt- och beroendeförhållanden och obalans mellan den formella och informella makten.
Jag delar frågeställarens syn på att studenter och forskare behöver en trygg arbetsmiljö. Det finns tydlig lagstiftning när det gäller sexuella trakasserier. Ledningarna för våra lärosäten har ansvaret för arbetsmiljön i sina organisationer. Alla som verkar i den akademiska miljön ska kunna vara trygga. Regeringen har gett Diskrimineringsombudsmannen och Arbetsmiljöverket i uppdrag att genomföra särskilda informationsinsatser för att höja kunskapen hos arbetsgivare om aktiva åtgärder och kränkande särbehandling, däribland arbetet mot sexuella trakasserier. Regeringen vill också se en ändamålsenlig och effektiv tillsyn i de fall arbetsgivare som inte följer diskrimineringslagstiftningens bestämmelser om bl.a. sexuella trakasserier. Av den anledningen tillsattes en utredning som ska ta fram förslag på hur tillsynen över diskrimineringslagen kan bli mer effektiv.
Som minister har jag regelbunden kontakt med lärosätena bl.a. genom olika former av dialog och lärosätesbesök. Sedan jag blev minister har jag besökt merparten av våra lärosäten och diskuterat #metoo med studenter och anställda. Sedan 2016 har lärosätena haft i uppdrag att arbeta med jämställdhetsintegrering i sin verksamhet. Uppdraget har lett till att jämställhetsarbetet intensifierats och förbättrat möjligheterna att nå de jämställdhetspolitiska målen. Regeringen beslutade i det gemensamma regleringsbrevet för universitet och högskolor för 2021 att de ska fortsätta arbetet med jämställdhetsintegrering, för att på så sätt se till att deras organisationer har med ett jämställdhetsperspektiv i alla delar av arbetet. Det är också en viktig åtgärd för att motverka sexuella trakasserier i högskolan.
Jag vill också lyfta fram att regeringen har förbättrat villkoren för unga forskare bl.a. genom att utbildningsbidraget för doktorander har avskaffats till förmån för anställning. Karriärvägarna inom högskolan ska baseras på prestationer och rekrytering ska ske öppet och transparent. Det gynnar kvalitet, mobilitet och jämställdhet. För att universitet och högskolor ska vara attraktiva som arbetsgivare måste de erbjuda trygga arbetsvillkor och goda karriärmöjligheter. Som regeringen aviserade i den forskningspolitiska propositionen som lämnades till riksdagen i december 2020 avser regeringen att följa upp lärosätenas strategiska arbete med karriärvägar och meriteringssystem. Regeringen vill även att andelen visstidsanställningar ska minska och avser att följa upp frågan inom ramen för myndighetsstyrningen och vi avser också lämna ett uppdrag om att se över förekomsten av staplingar av tidsbegränsade anställningar.
Ytterligare en viktig satsning på jämställdhetsområdet är att regeringen har satt nya mål för könsfördelningen bland nyrekryterade professorer. Rekryteringsmål har satts för perioden 2021–2023 och den långsiktiga målsättningen är att hälften av alla nyrekryterade professorer ska vara kvinnor år 2030.
Stockholm den 17 februari 2021
Matilda Ernkrans
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

