Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

mervärdesskatteregler för kassarabatter

Skriftlig fråga 2002/03:528 av Nyström, Elizabeth (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2003-02-14
Inlämnad
2003-02-14
Besvarad
2003-02-26
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar anmält
2003-03-03

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 14 februari

Fråga 2002/03:528

 av Elizabeth Nyström (m) till finansminister Bosse Ringholm om mervärdesskatteregler för kassarabatter

Mervärdesskattereglerna för kassarabatter anpassades till EG-regler vid årskiftet. Kortfattat innebär ändringen att säljaren inte längre kan redovisa moms på beloppet utan rabatt och måste därför utfärda en kreditnota. Detta innebär extra krångel för många företag. Ett exempel från ett verkligt företag i Västergötland kan visa omfattningen av den ökade administrativa bördan. Företaget utfärdar varje år ca 5 000 fakturor, av dessa betalas ca 4 500 inom 30 dagar och erhåller på detta sätt en kassarabatt som framgår av fakturan.

Enligt skattemyndigheten och företagets revisor måste företaget utfärda en kreditnota i varje fall av kassarabatt. Detta innebär att kostnaden för fakturahanteringen inklusive kreditnotor ökar med 90 %.

Vad avser finansministern att vidta för åtgärder för att förenkla hanteringen för företagarna?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:528 besvarad av Bosse Ringholm

den 26 februari

Svar på frågorna 2002/03:514 om mervärdesskattereglerna för kassarabatter, 524 om EU-krångel för företag samt 528 om mervärdesskatteregler för kassarabatter

Finansminister Bosse Ringholm

Viviann Gerdin har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att mervärdesskattereglerna för kassarabatter inte ska leda till krånglig och dyr fakturahantering. Rosita Runegrund har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att underlätta för företag som drabbats av de nya reglerna om kassarabatter. Slutligen har Elizabeth Nyström frågat mig vad jag avser att vidta för åtgärder för att förenkla hanteringen för företagarna när det gäller kassarabatter.

Jag lämnar ett gemensamt svar på de ställda frågorna eftersom de rör samma sakförhållanden.

Sedan årsskiftet gäller nya bestämmelser i mervärdesskattelagen (1994:200) beträffande beskattningsunderlaget vid vissa rabatter och för utfärdande av kreditnotor. Enligt de nya reglerna ska prisnedsättningar på grund av betalning före förfallodagen, så kallade kassarabatter, medföra en minskning av beskattningsunderlaget och därmed också av den redovisade mervärdesskatten. Enligt de äldre bestämmelserna i lagen fick beskattningsunderlaget inte minskas med lämnade kassarabatter. Denna reglering stod inte i överensstämmelse med EG:s mervärdesskatteregler. Det sjätte mervärdesskattedirektivet (77/388/EEG) föreskriver nämligen att prisnedsättningar i form av kassarabatt inte får ingå i beskattningsunderlaget. Beskattningen ska således knytas till den faktiska ersättningen.

Som en följd av ändringen av reglerna om beskattningsunderlaget vid kassarabatter har det bedömts nödvändigt att i mervärdesskattelagen uppställa krav på att en skattskyldig som lämnar kassarabatt ska utfärda en kreditnota eller jämförlig handling. Av kreditnotan ska framgå bland annat ersättningen och skatten enligt tidigare utfärdad faktura samt nedsättningen av ersättningen och minskningen av skatten. Kreditnotan utgör underlag för kontroll av redovisningen av mervärdesskatten. Som exempel kan nämnas att om en skattskyldig säljare lämnar kassarabatt till en skattskyldig köpare måste den minskning av den utgående skatten som säljaren ska redovisa med anledning av kassarabatten leda till en motsvarande minskning av den ingående skatt som köparen ska redovisa och får göra avdrag för. Utöver kontrollskäl torde det även finnas affärsmässiga skäl för sådan dokumentation som utfärdande av kreditnotor innebär.

Sammanfattningsvis konstaterar jag att de nya, ovan beskrivna reglerna, står i överensstämmelse med EG-rätten och är sakligt motiverade. Det bör ankomma på de tillämpande myndigheterna att bedöma om det inom ramen för den befintliga lagstiftningen är möjligt att åstadkomma förenklingar av hanteringen av kreditnotor.

Med hänsyn till det sagda avser jag inte att vidta några särskilda åtgärder med anledning av de ställda frågorna.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.