merkostnad vid vindkraftsutbyggnad
Skriftlig fråga 2000/01:872 av Virgin, Lilian (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-03-13
- Anmäld
- 2001-03-20
- Besvarad
- 2001-03-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:872
av Lilian Virgin (s) till näringsminister Björn Rosengren om merkostnad vid vindkraftsutbyggnadI arbetet att omställa vårt energisystem får vindkraften ökad betydelse. För att införandet av vindkraften ska lyckas krävs att den har rimliga konkurrensvillkor och att man hos allmänheten skapar en positiv inställning till denna energikälla. Ett exempel från Gotland visar tyvärr på motsatsen. Enligt den statliga elnätsutredningen får alla elabonnenter vara med och betala nätavgiften också för vindkraftsproducenterna och får därmed en merkostnad. Det ska påpekas att detta givetvis inte är något specifikt problem för Gotland. Men det har hittills drabbat gotlänningarna hårdast eftersom det är där som den största satsningen på vindkraft har skett och genom att antalet elabonnenter är relativt litet. Det kan inte vara rimligt att alla abonnenter på det här sättet ska vara med och ekonomiskt stödja vindkraften. Stödet måste utformas på ett annat sätt.
Vilka åtgärder tänker ministern vidta med anledning av den merkostnad som har uppkommit för elabonnenterna vid utbyggnaden av vindkraften?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:872 besvarad av näringsminister Björn Rosengren
den 20 mars
Svar på fråga 2000/01:872 om merkostnad vid vindkraftsutbyggnad
Näringsminister Björn Rosengren
Lilian Virgin har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta med anledning av den merkostnad som har uppkommit för elabonnenterna vid utbyggnaden av vindkraften.
Låt mig börja med att säga att jag känner till de problem som Lilian Virgin tar upp. I ellagen finns det en särskild bestämmelse om nätavgiften för småskaliga elproduktionsanläggningar. Enligt denna bestämmelse ska en innehavare av en småskalig elproduktionsanläggning (gräns 1,5 MW) endast betala den del av nätavgiften som motsvarar den årliga kostnaden för mätning, beräkning och rapportering. Innehavaren slipper alltså betala den del av avgiften som grundas på drift och underhåll av nätet. Denna kostnad fördelas i stället på övriga kunder i nätföretagets område. Enligt ellagen ska flera små produktionsanläggningar som är belägna i närheten av varandra och gemensamt matar in el på ledningsnätet betraktas som separata anläggningar när denna bestämmelse tillämpas. Det innebär att även nätavgiften för större vindkraftsparker beräknas på detta sätt. Detta är alltså fallet för Gotland.
Jag vill samtidigt nämna att när det gäller anslutningsavgifter finns det inga särskilda regler för småskaliga elproduktionsanläggningar. I de fall anslutningen av en anläggning medför kostnader, som till någon del kan vara till nytta för någon annan kund inom området, får dessa kostnader dock inte enbart hänföras till den begärda anslutningen. Kostnaden ska även i detta fall ingå i underlaget för nättariffen för samtliga kunder. Detta kan t.ex. gälla för förstärkning av nätet för att kunna ta emot den producerade elen från nya anläggningar.
Reglerna om utformning av nätavgiften för småskaliga produktionsanläggningar syftar till att underlätta utbyggnad av sådana anläggningar. Detta tycker jag är i grunden bra. En kraftfull utbyggnad inom ett begränsat område kan dock innebära att övriga abonnenter inom nätområdet får ta en relativt hög andel av kostnaderna.
Regeringen avser att presentera en energipolitisk proposition våren 2002. En viktig fråga i denna kommer att vara införandet av ett nytt system för att skapa långsiktigt stabila ekonomiska förutsättningar för förnybar elproduktion. Systemet bygger på handel med certifikat baserat på kvoter och ska tas fram med sikte att träda i kraft den 1 januari 2003. I propositionen ska också behandlas behovet av komplement till detta system, t.ex. frågan om regler för nätanslutning.
Målet är att en fortsatt utbyggnad av vindkraften inom ramen för det nya systemet med gröna certifikat ska kunna ske med en rättvis fördelning av kostnaderna för näten och att abonnenter i områden med stor utbyggnad inte ska missgynnas ekonomiskt.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
