Meritpoäng för teckenspråk

Skriftlig fråga 2011/12:432 av Malmström, Louise (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2012-02-28
Inlämnad
2012-02-28
Besvarad
2012-03-07
Svar anmält
2012-03-12

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 28 februari

Fråga

2011/12:432 Meritpoäng för teckenspråk

av Louise Malmström (S)

till utbildningsminister Jan Björklund (FP)

I språklagen står det att det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja det svenska teckenspråket. Därmed är det allvarligt att Språkrådet i sin omvärldsanalys sett tecken på att gymnasie- och högstadieelever väljer bort teckenspråk av strategiska skäl. Detta beror naturligtvis på att teckenspråk inte ger de meritpoäng som studier i så kallade moderna språk numera ger, trots att teckenspråk uppfyller samma ämneskrav med sju svårighetsgrader och har samma struktur och innehåll som andra moderna språk och trots att teckenspråk för hörande inte är ett modersmål utan ett nytt språk på samma vis som till exempel franska.

Att det finns hörande som har goda kunskaper i teckenspråk är betydelsefullt inte minst i verksamhet som skola och barn- och äldreomsorg. Men med dagens meritpoängssystem riskerar personer med teckenspråkskompetens att bli en bristvara och antalet teckenspråkstolkar, till exempel, riskerar att inte motsvara efterfrågan. Dessutom tvingas hörselskadade som i dag läser integrerat att välja mellan att läsa teckenspråk och bli mer delaktiga i sin omvärld eller att läsa språk som ger meritpoäng och komma in på sin drömutbildning. Det är ett orimligt val som ingen ska behöva ställas inför.

Med anledning av ovanstående frågar jag utbildningsministern om han avser att verka för att teckenspråket ska ge meritpoäng på samma sätt som moderna språk.

Svar på skriftlig fråga 2011/12:432 besvarad av Utbildningsminister Jan Björklund

den 7 mars

Svar på fråga

2011/12:432 Meritpoäng för teckenspråk

Utbildningsminister Jan Björklund

Louise Malmström har frågat mig om jag avser att verka för att teckenspråket ska ge meritpoäng på samma sätt som moderna språk.

När systemet med meritpoäng infördes var det främsta skälet att premiera elevers ansträngning i gymnasieskolan och bland annat uppmuntra eleverna att läsa moderna språk på fördjupad nivå. Kunskaper i sådana språk är avgörande för att ett litet land som Sverige ska kunna delta i europeiskt och globalt samarbete och för att Sverige ska kunna hävda sig i den internationella konkurrensen. Under hela det kursutformade programgymnasiets tid hade antalet elever som fördjupade sig i moderna språk minskat kraftigt.

Samma argument gäller i dag och jag kan konstatera att andelen elever som väljer att fördjupa sina kunskaper i moderna språk har ökat sedan systemet med meritpoäng infördes. Det är ett trendbrott och en mycket glädjande utveckling.

Det är självklart viktigt att de elever som vill ska kunna fördjupa sig i teckenspråk, men jag vill betona att inte heller språk som studeras som modersmål eller kurser i ämnet svenska ger meritpoäng.

När bestämmelserna om tillträde till högskolan i höstas anpassades till den nya gymnasieskolan slopades meritpoäng för så kallade områdeskurser. Ett skäl var att göra systemet med meritpoäng enklare, men det viktigaste skälet var att stärka incitamenten för gymnasieeleverna att läsa moderna språk, engelska och matematik.

Jag är således inte beredd att nu lägga till ytterligare meritkurser som riskerar att flytta fokus från bland annat moderna språk, men jag kommer givetvis att noga följa effekterna av den nya gymnasieskolan och de förändrade reglerna om tillträde till högskolan.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.