Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

mediesamarbete mellan de nordiska länderna

Skriftlig fråga 2000/01:141 av Bjälkebring, Charlotta L (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-10-27
Anmäld
2000-10-31
Besvarad
2000-11-01

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 27 oktober

Fråga 2000/01:141

 av Charlotta L Bjälkebring (v) till kulturminister Marita Ulvskog om mediesamarbete mellan de nordiska länderna

Inom Nordiska rådet har man länge eftersträvat att invånarna i de olika länderna ska kunna se även sina nordiska grannländers TV-program. Ministerrådet har dock ännu inte kommit till någon lösning på problemet. Införandet av den digitala tekniken kommer ytterligare att komplicera frågan, eftersom man hittills i gränsområdena kunnat se analoga sändningar. De digitala sändningarna kommer inte att ha samma räckvidd. Den digitala tekniken blir därmed ett hinder för det kulturella utbytet mellan de nordiska länderna.

Eftersom man inte räknar med att systemet ska byggas ut så att sändningarna når ut över Sveriges gränser fråntas exempelvis de hushåll i svenska Österbotten och på Åland liksom alla andra utanför Sveriges gränser som i dag har tillgång till SVT:s sändningar denna möjlighet. Endast hushåll med adress i Sverige kan köpa s.k. smartcard. Det blir inte heller möjligt att titta med annat lands mottagarutrustning eftersom kort krävs för alla sändningar. Därför måste upphovsfrågan lösas.

Motsvarande problem kommer givetvis även att gälla de hushåll med adress i Sverige som har kortet och önskar tillgång till sändningar från de övriga nordiska länderna.

Min fråga till kulturministern blir därför:

Vad avser ministern vidta för åtgärder för att den digitala tekniken ska kunna främja i stället för hindra det kulturella nordiska samarbetet?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:141 besvarad av kulturminister Marita Ulvskog

den 1 november

Svar på frågorna 2000/01:141,142 och 143 om mediesamarbete mellan de nordiska länderna

Kulturminister Marita Ulvskog

Charlotta Bjälkebring har frågat mig och statsråden Britta Lejon och Leif Pagrotsky om vilka åtgärder vi avser vidta för att den digitala tekniken ska kunna främja i stället för hindra det demokratiska och kulturella, nordiska samarbetet. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågorna.

Inledningsvis vill jag nämna att den digitala distributionstekniken för TV-sändningar för med sig en mängd olika fördelar och möjligheter. För tittarna innebär det t.ex. att bild- och ljudkvaliteten blir mycket bättre och att ett betydligt större utbud av olika program och tjänster, däribland även våra grannländers programutbud, kan erbjudas. Den tekniska utvecklingen innebär vidare att den begränsade tillgången på radiofrekvenser bättre kan tas till vara för det moderna samhällets många olika behov.

Den digitala utvecklingen inom TV-området innebär dock att mottagning av t.ex. svenska program utanför Sveriges gränser inte kommer att kunna ske på samma sätt som är fallet med analoga TV-sändningar i dag. Det beror bl.a. på att frekvensplaneringen av de digitala TV-sändningarna delvis är annorlunda än vid analoga sändningar. I detta sammanhang är det viktigt att ha klart för sig att den pågående utvecklingen inte innebär att möjligheten att ta emot svenska program i övriga Norden eller omvänt därigenom upphör. Förutom det i dag existerande utbytet av svenska och finska TV-program mellan Sverige och Finland finns goda möjligheter att mot avgift ta emot svenska program via kabel- eller satellitsändningar.

Ett annat ämne som Charlotta Bjälkebring tar upp i sin fråga är upphovsrätten. Ett av de mest grundläggande incitamenten för all konstnärlig verksamhet är upphovsmännens möjlighet att få betalt för sina prestationer. Det är också rimligt att programföretag och produktionsbolag kan få betalt för sina TV-program. Frågan är emellertid inte en sak för statsmakterna i första hand utan en förhandlingsfråga mellan upphovsmän och distributörer i det här fallet.

Det omfattande nordiska samarbete som i dag förekommer påverkas givetvis av den digitala utvecklingen. Det betyder emellertid inte att samarbetena behöver bli mindre omfattande än nu. Tvärtom kommer nya att uppstå. Ett exempel på samarbete som uppstått som en följd av den tekniska utvecklingen är Nordig, inom vilket de nordiska public service-företagen och de kommersiella TV-bolagen samt telebolagen utarbetar en gemensam nordisk standard för digitala mottagarapparater. Övriga nordiska samarbeten som t.ex. gemensam programproduktion, programinköp, överföring och försäljning av nordiska program till icke-nordiska länder samt produktion av barnprogram kommer även i fortsättningen att vara viktiga delar i det nordiska demokratiska och kulturella utbytet.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.