Medicinska åldersbedömningar i asylprocessen

Skriftlig fråga 2015/16:1054 av Johan Forssell (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2016-04-22
Överlämnad
2016-04-25
Anmäld
2016-04-26
Sista svarsdatum
2016-05-04
Svarsdatum
2016-05-18
Besvarad
2016-05-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

 

 

Ensamkommande barn som kommer till Sverige ska vara trygga här. Våra offentliga system måste vara trovärdiga. Därför är det av största vikt att få ordning i asylprocessen. En avgörande del är att vuxna ska behandlas som vuxna, inte som barn.

Regeringen har i november 2015 angett att medicinska åldersbedömningar ska komma på plats i asylprocessen, men fortfarande har vi inte en fungerande ordning.

Den 20 april 2015 presenterade Socialstyrelsen en kunskapsöversyn på området. Kunskapsöversynen initierades för att se i vilken utsträckning ny forskning kan bidra till att minska osäkerhetsmarginalerna vid åldersbedömningar. Granskningen visar på att undersökningar av knäleder med magnetkamera har potential att minska risken för felbedömningar. Socialstyrelsens uppfattning är att resultaten är så positiva att ett ordnat införande av magnetkameraundersökningar kan övervägas, till exempel efter en pilotstudie.

Det är väldigt bra att det sker en utveckling av nya metoder på området för medicinska åldersbedömningar. Ju mer säkra metoder, desto större tyngd kan resultatet ges vid prövningar av åldersfrågor hos myndigheter och domstol.

Risken efter Socialstyrelsens kunskapsöversyn är dock uppenbar att den viktiga frågan om åldersbedömningar nu skjuts långt på framtiden. Först ska en pilotstudie göras. Den tror Socialstyrelsen kan vara klar år 2017. Pilotstudien ska utvärderas, vilket också tar tid. Därefter ska Socialstyrelsen överväga om ett ordnat införande av magnetkameraundersökningar bör ske. Det förutsätter rutiner, utrustning etcetera.

Dock har Sverige en situation som behöver lösas här och nu.

Det finns redan i dag existerande metoder för medicinska åldersbedömningar. I 23 av 28 EU-länder förekommer medicinska åldersbedömningar. Även i Sverige förekommer medicinska åldersbedömningar. I nuläget dock enbart i liten omfattning i enlighet med vad justitie- och migrationsministern konstaterade till mig i en interpellationsdebatt den 18 mars 2016.

Min fråga till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson är:

 Anser justitie- och migrationsministern att vi nu som en följd av Socialstyrelsens kunskapsöversyn ska upphöra med de medicinska åldersbedömningar i Sverige som i dag förekommer eller ska vi i stället försöka se till att dessa metoder används i större utsträckning, i avvaktan på att vi flera år framåt eventuellt har en ny säkrare metod på plats?

Svar på skriftlig fråga 2015/16:1054 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Dnr Ju2016/03284/POL

Justitiedepartementet

Justitie- och migrationsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2015/16:1054 av Johan Forssell (M) Medicinska åldersbedömningar i asylprocessen

Johan Forssell har frågat mig om jag anser att vi som en följd av Socialstyrelsens kunskapsöversyn ska upphöra med de medicinska åldersbedömningar som i dag förekommer i Sverige eller om vi istället ska försöka se till att dessa metoder används i större utsträckning, i avvaktan på att vi har en ny säkrare metod på plats.

Inledningsvis kan det konstateras att det under lång tid har varit svårt att få medicinska åldersbedömningar genomförda, bland annat beroende på brist på anbud från relevanta utförare. Socialstyrelsens rekommendationer från 2012 för hur medicinska åldersbedömningar bör utföras har inte fungerat i praktiken. Det är därför angeläget att finna en bättre ordning för hur sådana ska kunna genomföras.

Tillförlitliga metoder är av stor vikt när det gäller hur medicinska åldersbedömningar ska genomföras. Det är samtidigt angeläget att de skyndsamt kommer igång. Regeringen ser därför att det finns ett behov av att se över de metoder för medicinska åldersbedömningar som används i dag - utifrån aktuell forskning, beprövad erfarenhet och med beaktande av behovet av rättsäkerhet och de särskilda rättigheter som barn har enligt internationella konventionsåtaganden.

Regeringen har höjt ambitionsnivån när det gäller åldersbedömningar.

Migrationsverket har, utifrån ett uppdrag i regleringsbrevet för 2016, redovisat vidtagna och planerade åtgärder för att i ökad utsträckning bedöma åldern på ensamkommande barn vid registrering och prövning. Genom att bland annat införa en omarbetad skyddsprocess har man skapat bättre förutsättningar för att tidigt samla in ett bredare underlag om barnets identitet och ålder. Migrationsverket har också genom ett antal kvalitetshöjande insatser stärkt sin förmåga att göra initiala åldersregistreringar. Det handlar till exempel om förbättrat handboksstöd och samtalsmall för handläggningsbeslut om ändrad ålder.

Vidare pågår ett intensivt arbete inom Regeringskansliet för att finna en ordning så att fler medicinska åldersbedömningar av asylsökande kan genomföras. I det arbetet ingår bland annat att se över processen och överväga vilken myndighet som ska vara ansvarig för åldersbedömningar. Regeringen avser att återkomma i denna fråga inom den närmaste tiden.

Regeringskansliet har också påbörjat ett arbete med att utreda förutsättningarna för att genomföra åldersbedömningar i ett tidigare skede av asylprocessen än vad som sker i dagsläget. Regeringen avser att återkomma till riksdagen även i denna fråga.

Stockholm den 17 maj 2016

Morgan Johansson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.