Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

medicinsk forskning

Skriftlig fråga 2003/04:160 av Ericson, Lars-Ivar (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2003-10-29
Inlämnad
2003-10-29
Besvarad
2003-11-05
Svar anmält
2003-11-10

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 29 oktober

Fråga 2003/04:160

 av Lars-Ivar Ericson (c) till utbildningsminister Thomas Östros om medicinsk forskning

Statens anslag till medicinsk forskning går till stor del till andra yrkesgrupper än läkare. Det visar en undersökning som gjorts för tidskriften Sjukhusläkaren. Den har granskat den medicinska forskningen i Lund och redovisar att det inte fanns en enda läkare eller läkarstuderande bland de nyantagna doktoranderna inom preklinisk forskning under 2002. Denna utveckling kan på sikt få skadliga konsekvenser för landets läkarutbildningar eftersom den patientnära forskningen är viktig för de lärare som verkar vid lärarstaberna på landets grundutbildningar för läkare.

Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga till ministern:

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att se till att läkare och läkarstuderande inspireras till medicinsk forskning samt får tillgång till större del av anslagen till medicinsk forskning ?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:160 besvarad av Thomas Östros

den 5 november

Svar på fråga 2003/04:160 om medicinsk forskning

Utbildningsminister Thomas Östros

Lars-Ivar Ericson har frågat vilka åtgärder jag ämnar vidta för att se till att läkare och läkarstuderande inspireras till medicinsk forskning samt får tillgång till större delar av anslagen till medicinsk forskning.

Medicinsk forskning innefattar såväl pre-klinisk som klinisk forskning. Den pre-kliniska forskningen, som utförs inom både de medicinska och naturvetenskapliga vetenskapsområdena, har en viktig roll för att öka kunskapen om cellulära och genetiska processer där orsaken till många sjukdomar kan sökas. Denna kunskap är viktig för all vidare medicinsk och patientnära forskning.

Inom den kliniska forskningen har verksamheten under senare år breddats genom att även till exempel sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter har börjat bedriva forskning. Detta har tillfört forskningen nya perspektiv och därigenom bidragit till att utveckla den patientnära forskningen.

Forskarexaminationen inom medicin har ökat kraftigt under 1990-talet. År 1990 erhöll drygt 400 personer forskarexamina inom det medicinska vetenskapsområdet. Antalet hade år 2002 stigit till över 800. År 2001 fanns fler än 900 aktiva doktorander med läkartjänst eller motsvarande på undervisningssjukhus eller liknande.

Inom medicin arbetar förhållandevis få av de forskarutbildade kvar inom högskolan. 1998 var 30 % av de forskarutbildade inom det medicinska området verksamma inom högskolan, medan 57 % arbetade inom vårdsektorn. Detta beror på att forskarutbildning, till skillnad från i flera andra samhällssektorer i Sverige, är meriterande för högre tjänster inom hälso- och sjukvården. Denna forskningsanknytning är mycket viktig genom att den bidrar till att nya vetenskapliga rön och medicinska tekniker snabbt kan omsättas i praktisk sjukvård. Därför är det också angeläget att samverkan mellan klinisk och pre-klinisk forskning kan behållas och utvecklas ännu mer framöver.

Ett nytt avtal om läkarutbildning och kliniskt inriktad medicinsk forskning har nyligen slutits mellan staten och sex landsting. Genom detta avtal avsätter staten 1,78 miljarder kronor år 2004 och ytterligare 120 miljoner kronor från år 2005 för att fördjupa statens och landstingens samarbete inom utbildning och forskning i syfte att förbättra vården genom kontinuerlig kunskaps- och kompetensutveckling.

Statens ersättning till landstingen underlättar för läkare att genomföra sin forskning. Samtidigt visar utvecklingen att även forskare med annan utbildningsbakgrund än läkarens kan bidra till kunskapsutvecklingen inom det medicinska området. Därför är det angeläget att uppmuntra inte bara läkare utan också andra yrkesgrupper verksamma inom hälso- och sjukvården att bedriva forskning.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.