Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

medicinsk forskning på människor

Skriftlig fråga 2000/01:789 av Lantz, Kenneth (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-02-23
Besvarad
2001-02-28
Anmäld
2001-03-06

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 23 februari

Fråga 2000/01:789

 av Kenneth Lantz (kd) till utbildningsminister Thomas Östros om medicinsk forskning på människor

Enligt nuvarande lagstiftning har djur ett bättre juridiskt skydd än människor vid medicinsk forskning. För att få använda djur i forskning måste en etisk prövning göras. Motsvarande prövning finns inte för människor. Försökspersonerna företräds av de forskningsetiska kommittéer som granskar medicinsk forskning på människor. Till skillnad från i de djuretiska kommittéerna finns det ingen jurist i de kommittéer som granskar försökspersoner. I kommittéerna som granskar försökspersoner bestämmer universiteten ledamöternas sammansättning. De medicinskt sakkunniga är i majoritet vilket är till fördel för forskningen. Kommittéerna ser helst att besluten fattas enhälligt men kan även acceptera majoritetsbeslut.

Sverige har undertecknat, men inte ratificerat, det krav på etisk prövning för människor som ska delta i medicinsk forskning, som finns inskrivet i Europarådets konvention för mänskliga rättigheter och biomedicin. Lagförslag fördröjs dock.

Vilka åtgärder avser ministern vidta för att även medicinsk forskning på människor ska genomgå etisk prövning?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:789 besvarad av utbildningsminister Thomas Östros

den 28 februari

Svar på fråga 2000/01:789 om medicinsk forskning på människor

Utbildningsminister Thomas Östros

Kenneth Lantz har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att medicinsk forskning på människor ska genomgå etisk prövning.

Forskningsetiska kommittéer började bildas redan under slutet av 1960-talet; delvis som en följd av den s.k. Helsingforsdeklarationen från 1964 och delvis för att finansiärer av forskning började kräva att medicinska humanforskningsprojekt skulle genomgå etisk granskning. Numera finns forskningsetikkommittéer i varje sjukvårdsregion knutna till de medicinska fakulteterna. Detta innebär att medicinsk forskning som inbegriper människor som studieobjekt i praktiken prövas av en forskningsetisk kommitté. I den forskningsetiska utredningens betänkande Forskningsetisk prövning (SOU 1989:74) föreslogs bl.a. viss reglering av formerna för forskningsetisk granskning. Riksdagen beslutade emellertid, i enlighet med förslagen i 1990 års forskningspolitiska proposition (prop. 1989/90:90, bet. 1989/90:UbU25, rskr 1989/90:328), att inte ytterligare reglera verksamheten.

Som aviserades i Forskning och samhälle (prop. 1996/97:5) tillsatte regeringen 1997 en parlamentarisk kommitté, som bl.a. annat skulle se över det nuvarande systemet för forskningsetisk granskning. De förslag som kommittén lämnade i sitt betänkande God sed i forskningen (SOU 1999:4) fick ett blandat mottagande av remissopinionen och många remissinstanser ansåg att det behövdes en generell författningsreglering om forskningsetisk prövning.

I Forskning och förnyelse (prop. 2000/01:3) anförde regeringen att det inte framkommit någonting i utredningen som tyder på att systemet med forskningsetiska kommittéer inte fungerar väl. Däremot har behov av rättslig reglering av forskningsetisk prövning uppstått på grund av bl.a. vetenskapens utveckling och krav på prövning av forskningsetiska kommittéer bl.a. i personuppgiftslagen (1998:204). Dessutom har Sverige undertecknat Europakonventionen om mänskliga rättigheter och biomedicin. Om konventionen ska ratificeras behöver förutsättningarna för en rättslig reglering av forskningsetisk prövning utredas.

Regeringen gjorde mot denna bakgrund i Forskning och förnyelse bedömningen att det finns skäl som talar för en generell författningsreglering av forskningsetisk prövning. Betänkandet God sed i forskningen ger emellertid otillräckligt underlag för en sådan åtgärd. Jag kommer därför inom kort att tillsätta en arbetsgrupp inom Regeringskansliet som ska föreslå en rättslig reglering av forskningsetisk prövning.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.