medicinarutbildningen och kvicksilverförgiftning m.m.

Skriftlig fråga 1998/99:274 av Danestig, Britt-Marie (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1999-01-22
Anmäld
1999-01-26
Besvarad
1999-01-27

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Fråga 1998/99:274 av Britt-Marie Danestig (v) till utbildningsministern om medicinarutbildningen och kvicksilverförgiftning m.m.

den 22 januari

Det finns en rad sjukdomar eller symtombilder som är omdebatterade i forskarsamhället när det gäller orsakssamband, men som är omvittnade och väl dokumenterade vad gäller symtomen. De som för närvarande berör flest människor torde vara amalgamförgiftning och överkänslighet för elektromagnetiska fält. Vi har också en etisk grundprincip som säger att symtomen måste tas på allvar och att så länge ett samband inte är fullständigt klarlagt (eller motbevisat) så gäller försiktighetsprincipen - man får inte bortse från sjukdomen och inte heller från det misstänkta orsakssambandet. Därmed måste också läkarna vara utbildade på området och veta hur de skall agera. I medicinhistorisk backspegel kan man ofta se att detta är en klok princip, eller att det skulle ha varit det om den tillämpats. Jag tänker då exempelvis på asbesten, som hann skörda så många offer trots att det inte saknades varningssignaler. Ändå finns det patienter i vår sjukvård i dag som inte blir tagna på allvar när de kommer till läkarna med sina ofta mycket svåra symtom som de själva utan tvekan tolkar som beroende på exempelvis kvicksilverförgiftning.

Min fråga till utbildningsministern är därför följande:

Har utbildningsministern för avsikt att ta några initiativ för att undervisningen om kvicksilverförgiftning och elöverkänslighet i läkarutbildningen skall förbättras?

 

Svar på skriftlig fråga 1998/99:274 besvarad av Utbildningsminister Thomas Östros

Svar på fråga 1998/99:274 om medicinarutbildningen och kvicksilverförgiftning m.m.
    Utbildningsminister Thomas Östros

den 27 januari

Britt-Marie Danestig har frågat mig om jag har för avsikt att ta några initiativ för att undervisningen om kvicksilverförgiftning och elöverkänslighet i läkarutbildning skall förbättras.

Regeringen faställer i högskoleförordningen vissa övergripande mål med en utbildning som avslutas med en yrkesexamen, t.ex. läkarutbildningen. Vad gäller utformningen av innehållet i utbildningarna ankommer det på högskolorna att själva upprätta utbildningsplaner och kursplaner. Om en utbildning bör innehålla mer eller mindre av vissa kunskapsområden ankommer i första hand på högskolorna att bedöma.

När det gäller kunskaper om sjukdomssymtom och orsakssamband vad gäller kvicksilverförgiftning och elöverkänslighet vill jag hänvisa till att det pågår emellertid forskning inom dessa områden. Rådet för arbetslivsforskning och Forskningsrådsnämnden har på regeringens uppdrag inventerat och utvärderat forskning inom dessa områden. I regel är samma forskare även ansvariga för grundutbildningen av läkare, vilket bör underlätta att studenterna får del av de senaste forskningsrönen. Att detta fungerar är av yttersta vikt och naturligtvis viktigt att poängtera.

Ett annat problem är att många äldre läkare inte har samma tillgång till ny kunskap. I detta sammanhang är givetvis fortbildning för yrkesverksamma läkare viktig.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.