Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

medel för köp av arbetslivsinriktade rehabiliteringstjänster

Skriftlig fråga 2002/03:1362 av Gustafsson, Billy (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-09-08
Anmäld
2003-09-16
Besvarad
2003-09-17
Svar anmält
2003-09-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 8 september

Fråga 2002/03:1362

 av Billy Gustafsson (s) till statsrådet Berit Andnor om medel för köp av arbetslivsinriktade rehabiliteringstjänster

Medel för köp av arbetslivsinriktade rehabiliteringstjänster får användas av försäkringskassorna till bland annat köp av försäkringsmedicinska utredningar, arbetslivsinriktade rehabiliteringsutredningar och aktiva rehabiliteringsåtgärder. Syftet är att effektivisera rehabiliteringsinsatserna.

Medel för ovanstående insatser tilldelas Riksförsäkringsverket som sedan i sin tur har att fördela dessa till landets försäkringskassor. Enligt uppgift har i vilket fall en försäkringskassa (Jönköpings län) redan förbrukat sin tilldelade andel av dessa medel. Detta har medfört att enskilda individer inte kunnat erhålla nödvändiga rehabiliteringsinsatser.

Detta förhållande är klart otillfredsställande särskilt mot bakgrund av att Riksförsäkringsverket i sitt budgetunderlag (Del 2 s. 48) till regeringen anger att anslaget för 2003 ej till sin helhet kommer att förbrukas. Oaktat detta måste det finnas brister i ledning och styrning av verksamheten om tilldelade medel avsedda för hela året är förbrukade redan efter sju månader.

Min fråga till statsrådet blir därför:

Är statsrådet beredd att ta initiativ till åtgärder som leder till att myndigheten bättre använder tilldelade medel avsedda för ett effektivare rehabiliteringsarbete och att ovanstående beskriven situation undviks?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:1362 besvarad av Hans Karlsson

den 17 september

Svar på fråga 2002/03:1362 om medel för köp av arbetslivsinriktade rehabiliteringstjänster

Statsrådet Hans Karlsson

Billy Gustafsson har frågat statsrådet Berit Andnor om hon är beredd att ta initiativ till åtgärder som leder till att socialförsäkringsadministrationen (Riksförsäkringsverket och försäkringskassorna) bättre använder tilldelade medel avsedda för ett effektivare rehabiliteringsarbete. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

För att minska ohälsan i arbetslivet har regeringen satt upp som nationellt mål att sjukfrånvaron ska halveras fram till 2008. Förutsättningarna för att kunna uppnå detta mål är en väl fungerande socialförsäkringsadministration. Det är viktigt för att samhällets resurser ska kunna användas så effektivt som möjligt i kampen mot ohälsan.

Under senare år har försäkringskassorna inte använt samtliga av de medel som anslagits för köp av arbetslivsinriktade rehabiliteringstjänster. Exempelvis återstod ca 190 miljoner kronor av de medel som disponerades för 2002. Förklaringarna till att dessa medel inte har förbrukats är flera. En av de viktigaste förklaringarna är den stora arbetsbelastningen inom ohälsoområdet hos försäkringskassorna. Detta har medfört att utbetalning av sjukpenning har prioriterats framför utredning och samordning. För att förstärka socialförsäkringsadministrationen har regeringen tillfört extra resurser för arbetet mot ohälsan om 441 respektive 458 miljoner kronor för åren 2003 respektive 2004. Det har bland annat resulterat i att ytterligare ca 300 rehabiliteringshandläggare anställts under 2003.

För 2003 disponeras 949 miljoner kronor för köp av arbetslivsinriktade rehabiliteringstjänster med mera. Riksförsäkringsverket har fördelat 853 miljoner kronor på de 21 allmänna försäkringskassorna. Under första halvåret 2003 har 468 miljoner kronor förbrukats. Aktuell prognos är att medlen i sin helhet kommer att förbrukas under året.

Dessutom får försäkringskassorna från och med den 1 januari 2003 använda högst 5 % av de beräknade utgifterna för sjukpenning för samverkan inom rehabiliteringsområdet. Detta motsvarar ca 1,9 miljarder kronor. Dessa medel får utgöra försäkringskassans och länsarbetsnämndernas samlade andel för finansiering av samverkansinsatser. Prognosen för 2003 är att drygt 642 miljoner kronor kommer att användas för sådana samverkansinsatser.

De satsningar som regeringen har gjort på rehabiliteringsområdet från och med 2003 kan mycket väl vara en förklaring till att vissa försäkringskassor vid halvårsskiftet förbrukat merparten av sina medel för köp av arbetslivsinriktade rehabiliteringstjänster. Det bör dock påpekas att RFV har möjlighet att omfördela medel mellan försäkringskassorna om det visar sig att en försäkringskassa inte kommer att förbruka samtliga medel och det samtidigt finns behov av ytterligare medel på en annan försäkringskassa. En sådan bedömning görs av RFV efter kontakt med försäkringskassorna. Under hand har RFV meddelat att det kommer att göras en sådan omfördelning inom de närmaste veckorna.

Billy Gustafsson menar att det måste finnas brister i ledning och styrning av verksamheten om tilldelade medel avsedda för hela året är förbrukade redan efter sju månader. I detta sammanhang vill jag påpeka att regeringen har initierat en översyn av socialförsäkringsadministrationen, den så kallade ANSA-utredningen (dir. 2002:166). Översynen ska bland annat skapa förutsättningar för att samhällets resurser används på det sätt som är bäst för den försäkrade och som är bäst för att bryta ohälsoutvecklingen och nå regeringens mål om att sjukfrånvaron ska halveras till 2008. De frågor som den särskilde utredaren ska överväga rör bland annat ledning och styrning av socialförsäkringsadministrationen. Uppdraget ska slutredovisas senast den 15 november 2003. I sitt delbetänkande som lämnades i juni 2003 föreslår den särskilde utredaren att RFV och försäkringskassorna inordnas i en ny sammanhållen statlig myndighet i syfte att förbättra ledning och styrning av socialförsäkringsadministrationen. Förslaget bereds nu i Regeringskansliet.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.