medborgarupplysning om Nato
Skriftlig fråga 2004/05:481 av Hamilton, Carl B (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2004-12-01
- Inlämnad
- 2004-12-01
- Besvarad
- 2004-12-08
- Svar anmält
- 2004-12-08
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 1 december
Fråga 2004/05:481
av Carl B Hamilton (fp) till försvarsminister Leni Björklund om medborgarupplysning om NatoFörsvarsministern, ett statsråd som borde vara bland de mest insatta i frågan efter flera år på sin ministerpost, vilseleder å det grövsta medborgarna beträffande elementa om innebörden av ett svenskt Natomedlemskap.
Leni Björklund påstår sålunda att om Sverige skulle vara med i Nato skulle vi inte längre själva besluta om Sverige ska delta i operationer eller inte (DN den 27 november). "När man går in i en försvarsallians behöver man utfärda ömsesidiga försvarsgarantier, och sådana vill inte Sverige ge. Vi vill själva kunna bestämma om vi vill vara med i operationer eller inte, utan att behöva bindas av att alliansen kräver att vi måste delta." Men sanningen är en annan.
Varje medlemsland beslutar självständigt och i enlighet med de nationella beslutsförfarandena om arten och omfattningen av den hjälp som ges. Det är alltid de enskilda medlemsländerna som bestämmer om insatser av sina egna trupper och vilka resurser som ska ställas till Natos förfogande, liksom hur detta ska ske. Nato är en traditionell, mellanstatlig, internationell organisation, där besluten fattas utgående från enhällighetsregeln, konsensus. Nato har alltså inte @ som man skulle kunna tro efter att ha läst Leni Björklunds uttalande i DN-intervjun @ något överstatligt beslutsfattande.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet vilka åtgärder statsrådet avser att vidta för att upplysa medborgarna och få in rättelse i DN om fakta beträffande Natosamarbetets mellanstatliga rättigheter och skyldigheter för medlemsländerna.
Svar på skriftlig fråga 2004/05:481 besvarad av Leni Björklund
Svar på fråga 2004/05:481 om medborgarupplysning om Nato
Försvarsminister Leni Björklund
Carl B Hamilton har frågat mig om vilka åtgärder jag avser att vidta för att upplysa medborgarna om Natosamarbetets mellanstatliga rättigheter och skyldigheter för medlemsländerna. Frågan har sin grund i att jag i Dagens Nyheter den 27 november i korthet redogjorde för svensk säkerhetspolitisk linje, det vill säga att vi inte har för avsikt att bli medlem i Nato @ en försvarsallians där man utfärdar ömsesidiga försvarsgarantier. Skälen för detta är bland annat de åtaganden och förpliktelser som följer med ett medlemskap enligt Natostadgans artikel 5.
Om ett Natoland angrips militärt och artikel 5 åberopas, förväntas varje medlemsland bidra. De ömsesidiga försvarsgarantierna är fortsatt Natos hårda kärna. Ett beslut att åberopa artikel 5 innebär visserligen inte ett formellt tvång för alla Natoländer att delta i de åtgärder som beslutas. Det fattas nationella beslut om deltagande. Ett medlemslands reella handlingsfrihet är dock av flera skäl begränsad. Detta framgår också av de svar jag lämnade i Dagens Nyheter. Begränsningarna beror bland annat på de politiska förväntningar och åtaganden som följer med Natomedlemskapet. Det är trots allt så att de länder som inträder i alliansen förutses bidra militärt genom att de accepterar kravet om ömsesidiga försvarsgarantier. Det kan vara mycket svårt, att inte ställa upp när alliansen och dess medlemmar så begär.
Vi vill inte ge eller få ömsesidiga försvarsgarantier, men vi är och vill vara aktiva i det internationella säkerhetspolitiska samarbetet. Vi är det, genom vårt medlemskap i FN och i EU, genom vårt medlemskap i EAPR och Partnerskap för fred samt i OSSE. Vi är det genom att delta i krishanteringsinsatser. Vi deltar med trupp i de Natoledda insatserna i Kosovo och i Afghanistan. Vi deltar också med trupp i den FN-ledda insatsen i Liberia och EU:s insats i Bosnien och Hercegovina. Därtill bidrar vi till en rad civila krishanteringsinsatser. Inom ramen för vårt medlemskap i EU har vi också en relation till Nato genom Berlin @ som vid behov ger oss möjlighet att nyttja Natos resurser för krishanteringsinsatser. Dessutom är vi aktiva och drivande i utvecklingen av Europeiska unionens krishanteringsförmåga, både militärt och civilt.
Vi vill värna om Sveriges alliansfrihet. Vi vill ha handlingsfrihet och möjligheter att själva råda över och fatta beslut om vårt försvar. Vår alliansfrihet kombineras med vår önskan och vårt aktiva engagemang för att bidra till en säkrare värld.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.