medborgarnas rättssäkerhet i Turkiet
Skriftlig fråga 2001/02:125 av Artin, Murad (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-10-29
- Anmäld
- 2001-11-13
- Besvarad
- 2001-11-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2001/02:125
av Murad Artin (v) till utrikesminister Anna Lindh om medborgarnas rättssäkerhet i TurkietDen 21 oktober arresterades den kurdiska kvinnan Fehime Ete av säkerhetsstyrkor i sydöstra Turkiet. Att hon häktats erkändes dock inte av turkiska myndigheter förrän den 24 oktober. Åklagaren har förklarat att Fehime Ete begått brott som faller under säkerhetsdomstolen att hantera. Vad brottet bestått i har dock inte angivits. Enligt turkisk lag har polisen rätt att hålla fången isolerad från både familj samt juridiskt ombud upp till fyra dagar. Detta ökar risken för tortyr, försvinnanden eller andra kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Användandet av tortyr är förbjudet enligt bl.a. den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna till vilken Turkiet har anslutit sig. Turkiska myndigheter har dock visat sig hysa ringa respekt för de dokument man undertecknat. Tortyr och misshandel är vida spritt i turkiska fängelser och polisstationer men betecknas, då de blir kända, som "dålig behandling" och inte som tortyr och medför ringa påföljd för torterarna. Tortyren tillämpas mot politiskt oppositionella och etniska minoriteter, som t.ex. kurderna.
Jag vill fråga utrikesminister Anna Lindh:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att förmå Turkiet att upphäva en lagstiftning som strider mot Köpenhamnskriterierna?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:125 besvarad av utrikesminister Anna Lindh
den 16 november
Svar på fråga 2001/02:125 om medborgarnas rättssäkerhet i Turkiet
Utrikesminister Anna Lindh
Murad Artin har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att förmå Turkiet att upphäva en lagstiftning som strider mot Köpenhamnskriterierna.
Den svenska regeringen verkar både bilateralt och genom EU för att Turkiet ska genomföra nödvändiga reformer för att uppfylla de politiska Köpenhamnskriterierna.
I EU:s anslutningspartnerskap för Turkiet specificeras vilka prioriteringar den turkiska regeringen bör göra i sitt arbete för att uppfylla kriterierna, inklusive krav på förändringar av lagstiftningen. I bilaterala kontakter framhåller Sverige EU:s tydliga krav på att Köpenhamnskriterierna måste vara uppfyllda innan medlemskapsförhandlingar kan inledas. Den fördjupade politiska dialogen med Turkiet används för att inskärpa dessa krav.
Från svensk sida välkomnas de konstitutionella förändringar som den turkiska nationalförsamlingen godkände den 3 oktober. I en deklaration den 23 oktober framhöll EU att förändringarna utgör ett positivt steg framåt för demokratisering av landet och ett första steg i genomförandet av Turkiets nationella program för EU-anpassning. Samtidigt uppmanas Turkiet att fortsätta reformerna och vidta andra åtgärder, särskilt genom lagstiftning, för att försäkra att reformerna verkligen vinner praktiskt genomslag. I vilken utsträckning skyddet för de grundläggande rättigheterna i Turkiet verkligen kommer att stärkas, kommer att bero på tolkningen av de konstitutionella tilläggen, detaljerna i genomförandelagstiftningen och på den praktiska tillämpningen av lagarna av myndigheterna. Självklart är det Sveriges och EU:s uppfattning att lagarna måste efterlevas fullt ut.
Kommissionen presenterade den 13 november en utvärdering av Turkiets framsteg hittills i arbetet på att uppfylla kraven i anslutningspartnerskapet, inklusive kraven vad avser mänskliga rättigheter.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.