Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

maxtaxan

Skriftlig fråga 2001/02:94 av Husmark Pehrsson, Cristina (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-10-22
Anmäld
2001-10-30
Besvarad
2001-11-02

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 22 oktober

Fråga 2001/02:94

 av Cristina Husmark Pehrsson (m) till statsrådet Ingegerd Wärnersson om maxtaxan

Enligt ett pressmeddelande från Utbildningsdepartementet så förväntas "inga direkta volymökningar i form av fler barn" inom barnomsorgen med anledning av maxtaxan. Vidare står det att "det är hög tid för kommunerna att börja planera inför de nya reformer som införs inom barnomsorgen".

Mot detta står uppgifter från Skolverket, som i en rapport visat att var tionde kommun i landet inte kan ordna barnomsorg åt alla köande familjer efter årsskiftet. I en enkät som TT genomförde tidigare i höst bedömde 209 av landets 289 kommuner att trycket inom barnomsorgen i och med maxtaxan ökar. Risken för fler barn i barngrupperna är överhängande liksom oron för att fler obehörig personal måste nyanställas.

Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för att införandet av den s.k. maxtaxan inte ska inverka menligt på kvaliteten inom barnomsorgen?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:94 besvarad av statsrådet Ingegerd Wärnersson

den 31 oktober

Svar på fråga 2001/02:94 om maxtaxan

Statsrådet Ingegerd Wärnersson

Cristina Husmark Pehrsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att införandet av maxtaxan inte ska inverka menligt på kvaliteten inom barnomsorgen.

Avsikten med maxtaxan är att avgifterna inom barnomsorgen, som har ökat kraftigt under hela 1990-talet, med stora skillnader mellan kommunerna, ska sänkas och bli rättvisa för barnfamiljerna, oavsett bostadsort.

Maxtaxan, tillsammans med de övriga reformer som nu stegvis införs @ förskoleverksamhet för barn till arbetslösa eller föräldralediga föräldrar samt den allmänna avgiftsfria förskolan för alla barn från fyra års ålder @ kommer att innebära att alltfler barn får del av förskolan. Ingen förälder kommer att behöva avstå från förskolan på grund av höga kostnader.

Det är givetvis viktigt att maxtaxan och de övriga reformerna inte kommer att innebära en kvalitetsförsämring i förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Därför är samtliga reformer väl finansierade med statliga medel, dels genom höjningar av det generella statsbidraget, dels genom de särskilda statsbidrag som införts för maxtaxan till ett sammanlagt belopp av 5,6 miljarder kronor.

Kommunerna ersätts fullt ut för det intäktsbortfall som maxtaxan innebär med 3,4 miljarder kronor. Fördelningen av medlen görs enligt varje kommuns s.k. standardkostnad för barnomsorg. Dessutom tillför regeringen 500 miljoner kronor om året till personalförstärkningar och kompetenshöjning av personal. Detta motsvarar ca 1 600 förskollärartjänster.

Samtliga reformer är volymberäknade och finansierade utifrån 1999 års uppgifter om antalet inskrivna barn och efterfrågeundersökningar bland arbetslösa och föräldralediga föräldrar.

Antalet inskrivna barn i barnomsorgen har minskat beroende på de sjunkande födelsetalen. Bara från år 1999 till år 2000 minskade antalet inskrivna barn i förskola, familjedaghem och fritidshem med ca 15 000 barn. Med stor sannolikhet kommer antalet inskrivna barn att ha minskat ytterligare från år 2000 till år 2001. Ändå ökar andelen barn av samtliga barn varje år i barnomsorgen. Även det minskande barnunderlaget bidrar till att reformerna är mycket generöst finansierade.

Regeringen kommer inom kort att ge uppdrag till Statens skolverk om administration och uppföljning av maxtaxan, allmänna förskolan m.m. Uppdraget avses löpa med årliga redovisningar under en sammanlagd period av fyra år. Uppföljningen av maxtaxan ska bl.a. omfatta kvalitetsfrågor, barns vistelsetider, förändrad efterfrågan och kommunal avgiftspolitik.

I kommunerna pågår nu ett intensivt arbete för att förbereda reformerna inom förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Jag är övertygad om att man i kommunerna delar uppfattningen att kvaliteten i alla verksamheter som vänder sig till barn måste vara god och att man planerar för detta.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.