maxtaxan
Skriftlig fråga 2000/01:1666 av Hagström, Ulla-Britt (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-09-07
- Anmäld
- 2001-09-18
- Besvarad
- 2001-09-24
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:1666
av Ulla-Britt Hagström (kd) till statsrådet Ingegerd Wärnersson om maxtaxanSom ett led i socialdemokraternas vision om en avgiftsfri barnomsorg, infördes maxtaxa. Denna modell missgynnar bl.a. de familjer där en förälder stannar hemma och själv tar hand om sina barn. Många kommuner, särskilt borgerliga, är kritiska till maxtaxan men har ändå valt att införa den eftersom de, enligt regeringens löfte, skulle kompenseras för de extra utgifter maxtaxan medför.
Införandet av maxtaxan beräknades medföra ökade kostnader för staten med 3,4 miljarder kronor. Denna summa skulle betalas ut som ett extra statsbidrag till de kommuner som införde maxtaxa. Nästan alla Sveriges kommuner har beslutat att införa maxtaxa. Många av kommunerna är kritiska till systemet men har ändå tackat ja eftersom de annars är rädda att barnfamiljerna i kommunen flyttar till andra kommuner som har infört maxtaxa.
Alla kommuner har fått besked om hur stort bidraget för införandet av maxtaxan skulle bli. Dessa beräkningar har nu visat sig vara fel. Detta beroende på att man inte har räknat in barn i privat barnomsorg. Felräkningarna kan komma att medföra kommunerna stora kostnader. Ju fler barn i privat regi, desto mindre bidrag till kommunerna.
Vilka åtgärder avser ministern vidta för att kompensera de kommuner som har infört maxtaxa med löfte om att det skulle löna sig ekonomiskt men som i stället har fått ökade utgifter?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:1666 besvarad av statsrådet Ingegerd Wärnersson
Svar på fråga 2000/01:1666 om maxtaxan
Statsrådet Ingegerd Wärnersson
Ulla-Britt Hagström har frågat mig om vad jag avser att vidta för åtgärder för att kompensera de kommuner som väljer att införa maxtaxa i förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen.
Bestämmelser om maxtaxan finns i förordningen (2001:160) om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Enligt den förordningen ska Statistiska centralbyrån (SCB) för varje bidragsår beräkna statsbidraget till kommunerna. I förordningen anges även hur denna beräkning ska utföras. SCB ska senast den 1 oktober året före bidragsåret lämna uppgift till varje kommun om preliminärt statsbidrag. Statens skolverk ska fastställa statsbidraget och senast den sista december lämna uppgift till kommunerna om slutligt bidrag.
Till förordningen hör vissa övergångsbestämmelser som gäller för åren 2002 och 2003. Syftet med övergångsbestämmelserna är att begränsa intäktsminskningen för de kommuner som erhåller ett statsbidrag för maxtaxan som inte fullt ut kompenserar det avgiftsbortfall som blir följden av de sänkta barnomsorgstaxorna. Enligt förordningen ska intäktsminskningen i en kommun begränsas till 100 kr per innevånare år 2002 respektive 300 kr per innevånare år 2003.
Begränsningen av intäktsminskningen finansieras genom att motsvarande begränsning av intäktsökningen görs för de kommuner som erhåller ett statsbidrag för maxtaxan som överstiger det beräknade avgiftsbortfallet. Intäktsökningen begränsas på motsvarande sätt till 100 kr per innevånare år 2002 respektive 300 kr per innevånare år 2003.
Fördelningen av statsbidraget för maxtaxan beräknas med barnsomsorgsmodellen i det kommunala kostnadsutjämningssystemet som grund. De preliminära beräkningarna för hur statsbidraget ska fördelas från år 2004 och framåt har varit kända en längre tid och inga förändringar har gjorts i dessa. För åren 2002 och 2003 gäller de övergångsregler som beskrivits ovan. SCB har i uppdrag att beräkna hur statsbidraget ska fördelas under införandeperioden. En preliminär beräkning presenterades av SCB i juni 2001. Enligt uppgift görs beräkningen om efter att vissa brister upptäcktes i den underliggande modellen.
I den tidigare modellen tog SCB hänsyn till att avgiftsintäkter från enskilt driven förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg inte alltid ingår i de uppgifter om avgiftsintäkter som kommunerna redovisar. I vissa fall ledde dock modellen till att avgiftsintäkterna i den enskilda verksamheten underskattades. I de nya preliminära beräkningar som SCB kommer att presentera kommer detta att justeras. Jag har erfarit att justeringen innebär att kommuner med hög andel enskilt driven verksamhet kommer att erhålla ett högre införandetillägg, alternativt ett lägre införandeavdrag, än vad de första beräkningarna visade. Detta medför inte några ökade kostnader för de berörda kommunerna.
Jag utgår ifrån att beräkningarna kommer att bli korrekta efter att SCB har gjort erforderliga justeringar.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.