maxtaxan för äldre
Skriftlig fråga 2001/02:846 av Brus, Sven (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-03-06
- Anmäld
- 2002-03-12
- Besvarad
- 2002-03-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2001/02:846
av Sven Brus (kd) till socialminister Lars Engqvist om maxtaxan för äldreMaxtaxan för äldre var tänkt att tillförsäkra äldre och personer med funktionshinder skäliga avgiftsnivåer och rimliga medel för personlig konsumtion.
Regeringens proposition kännetecknades, i vissa fall, av otydliga lagparagrafer. Under rikdagsbehandlingen av lagförslaget framfördes också stark kritik mot bristen på beskrivningar av förslagets konsekvenser för pensionärer i olika inkomstlägen.
Nu kommer sådana oroande signaler från landets kommuner som bekräftar den kritik som riktades mot förslagets otydligheter. Många äldre känner sig oroliga över att maxtaxans konstruktion ska tvinga dem att söka socialbidrag.
Min fråga till socialministern är:
Vad avser socialministern att göra för att snabbt skapa klarhet i tillämpningen av maxtaxan för äldre?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:846 besvarad av socialminister Lars Engqvist
Svar på fråga 2001/02:846 om maxtaxan för äldre
Socialminister Lars Engqvist
Sven Brus har frågat mig vad jag avser att göra för att snabbt skapa klarhet i tillämpningen av maxtaxan för äldre.
Som framgår av den proposition som ligger till grund för riksdagens beslut om avgifter inom äldre- och handikappomsorg är syftet med de nya bestämmelserna att skydda enskilda mot alltför höga vård- och omsorgsavgifter. Bestämmelserna tydliggör bl.a. kommunernas ansvar att inte debitera avgift av personer som inte har sitt förbehållsbelopp i behåll. Den enskildes möjligheter att bevaka sina rättigheter i detta avseende stärks också av att förbehållsbeloppets nivå och innehåll fr.o.m. den 1 juli fastslås i lag samt att det samtidigt införs möjligheter att via förvaltningsbesvär överklaga ett individuellt avgiftsbeslut. Vidare införs ett tak för avgifternas högsta nivå samt fr.o.m. den 1 januari 2003 även enhetliga regler för beräkning av omsorgstagares inkomster.
Enligt regeringens beräkningar kommer drygt hälften av de ca 270 000 personer som erhåller vård, omsorg och service att få en bättre ekonomisk situation jämfört med i dag. Huvuddelen av dessa är personer med låga inkomster. Detta framkommer tyvärr sällan i debatten.
Trots att reformen främst gynnar personer med låga inkomster bör påpekas att syftet med de nya bestämmelserna inte är att tillförsäkra alla omsorgstagare en viss lägsta levnadsnivå. Den är således i den meningen ingen inkomstreform. För att förbättra situationen för personer med låga inkomster måste i första hand andra åtgärder vidtas. Jag vill här nämna att det kommer att införas ett äldreförsörjningsstöd den 1 januari 2003. Stödet tillförsäkrar en skälig levnadsnivå för personer som är äldre än 65 år och som helt saknar pension eller som inte har en pension som ger tillräcklig försörjning.
I rapporter från vissa kommuner har framkommit att det kan uppstå problem för vissa personer med låga inkomster och/eller höga levnadskostnader vid genomförandet av de nya avgiftsbestämmelserna. Jag vill påpeka att dessa problem inte är ett resultat av de nya bestämmelserna utan problemen med personer som t.ex. inte erhåller sitt förbehållsbelopp finns redan med nuvarande bestämmelser. De nya bestämmelserna innebär alltså inte att fler äldre kommer att behöva söka socialbidrag.
För några veckor sedan fick Socialstyrelsen i uppdrag att under fem års tid följa kommunernas tillämpning av de nya bestämmelserna. Regeringen kommer att noga följa utvecklingen för att säkerställa att reformens syften och intentioner verkligen infrias.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.