maxtaxan för äldre
Skriftlig fråga 2001/02:384 av Sandström, Åke (c)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-12-07
- Anmäld
- 2001-12-11
- Besvarad
- 2001-12-12
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 7 december
Fråga 2001/02:384
av Åke Sandström (c) till socialminister Lars Engqvist om maxtaxan för äldreI samspelet mellan staten och kommunsektorn har vi sedan lång tid en ömsesidigt accepterad princip, den s.k. finansieringsprincipen. När riksdag och regering påför kommunsektorn nya uppgifter, ska ett statsbidrag som motsvarar dessa insatser tillföras den lokala nivån.
Den maxtaxa för äldre som regeringen med hjälp av sina stödpartier nu beslutat om, kommer enligt gjorda beräkningar innebära kostnadsökningar för kommunsektorn på 1,5-1,8 miljarder kronor per år. Det är närmast ofattbart att kommunkollektivet ska bära en sådan kostnadsökning bara därför att ett tiotal kommuner inte skött avgiftsfrågorna på ett bra sätt.
Min fråga till socialministern:
Vilka åtgärder kommer ministern att vidta för att den gemensamma finansieringsprincipen ska uppfyllas?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:384 besvarad av socialminister Lars Engqvist
den 12 december
Svar på fråga 2001/02:384 om maxtaxan för äldre
Socialminister Lars Engqvist
Åke Sandström har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att den gemensamma finansieringsprincipen ska uppfyllas.
Socialstyrelsen har i ett flertal uppföljningar av avgifter inom äldre- och handikappomsorgen under senare år funnit att många kommuner tillämpar nuvarande regler och bestämmelser på ett bristfälligt sätt. Det är bl.a. mot den bakgrunden som regeringen har lagt förslag om nya och ändrade avgiftsbestämmelser, förslag som också bifallits av riksdagen.
Regeringen har beräknat det samlade intäktsbortfallet för kommunerna till följd av nya och ändrade bestämmelser till ca 1 250 miljoner kronor år 2002. Dessa beräkningar har kontrollerats av Svenska Kommunförbundet.
Kompensation till kommunerna för genomförande av riksdagens beslut utgår enligt finansieringsprincipen, vilket betyder att kommunerna får kompensation för merkostnader som följer av ambitionshöjningar i den nya lagstiftningen i förhållande till nuvarande regler och bestämmelser. Regeringen har beräknat dessa merkostnader till 775 miljoner kronor år 2002 och 900 miljoner kronor år 2003. Medlen ska enligt riksdagens beslut tillföras det generella statsbidraget till kommunerna och fördelas enligt principen kronor per invånare.
De bestämmelser som i dag reglerar förbehållsbeloppets omfattning och innehåll samt förarbeten till dessa ger kommunerna ett visst begränsat tolkningsutrymme. Det är dock enligt regeringens och Svenska Kommunförbundets mening inte möjligt att tolka dessa regler och bestämmelser på ett sådant sätt att nivån på förbehållsbeloppet skulle kunna understiga nivån för försörjningsstödet enligt socialtjänstlagen. Detta är också förklaringen till att den kompensation som utgår till kommunerna år 2002 och 2003 för genomförandet av reformen inte fullt ut motsvarar kommunernas beräknade samlade intäktsbortfall.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.