maxtaxa i barnomsorgen
Skriftlig fråga 2003/04:240 av Tiefensee, Roger (c)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2003-11-11
- Inlämnad
- 2003-11-11
- Besvarad
- 2003-11-19
- Svar anmält
- 2003-11-19
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 11 november
Fråga 2003/04:240
av Roger Tiefensee (c) till statsrådet Lena Hallengren om maxtaxa i barnomsorgenRegeringen och riksdagens vänstermajoritet har beslutat att höja maxtaxans tak från den 1 januari 2004. Avgiftshöjningen innebär att barnfamiljerna i Flens kommun kommer att avkrävas 175 000 kr mer i barnomsorgsavgifter. Samtidigt mister Flens kommun en halv miljon i statsbidrag för maxtaxan. Sammantaget innebär regeringens påtvingade avgiftshöjning att barn- och utbildningsnämnden i Flen går 325 000 kr back. Enligt nämnden kommer det nya avgiftstaket inte att påverka många familjer i Flens kommun. Endast ca 60 hushåll får en dyrare barnomsorg efter en höjning av maxtaxans tak, men eftersom kommunen förlorar på avgiftshöjningen kommer de minskade resurserna ändå att påverka alla barnfamiljer.
För Flens kommun är denna typ av Rosenbadstyrning mycket olycklig. Trots högre avgifter minskar resurserna till barnomsorgen och därmed utrymmet för en god barnomsorg. Detta i ett läge när ekonomin i Flens kommun, liksom de flesta kommuner, är ansträngd. En starkt bidragande orsak till kommunernas ekonomiska problem är den ökande centralstyrningen från Rosenbad. Kommunerna behöver därför inte mer av detaljreglering utan i stället mer frihet för att själva kunna prioritera och ta ansvar för sin ekonomi.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att undvika att centralstyrningen av avgiftssättningen inom förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg inte innebär minskade resurser för dem som bedriver barnomsorgen?
Svar på skriftlig fråga 2003/04:240 besvarad av Lena Hallengren
den 19 november
Svar på fråga 2003/04:240 om maxtaxa i barnomsorgen
Statsrådet Lena Hallengren
Roger Tiefensee har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att undvika att centralstyrningen av avgiftssättningen inom förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen inte innebär minskade resurser för dem som bedriver barnomsorgen.
Maxtaxereformen har inneburit en avsevärd ekonomisk förstärkning för de flesta barnfamiljer. Avgifterna har sänkts och kommunerna kompenseras för detta med mer än 3 miljarder kronor per år. Ett tak för avgifterna innebär också att ekonomiska förbättringar för barnfamiljerna inte riskerar att gå dem förbi på grund av höjda barnomsorgstaxor. Samtidigt har kvaliteten i verksamheten värnats genom ett särskilt statsbidrag om 500 miljoner kronor per år till kvalitetssäkrande åtgärder.
För regeringen är det viktigt att avgifterna i barnomsorgen ligger på en låg och rättvis nivå för alla barnfamiljer. En anledning till att införa maxtaxa var att komma till rätta med de alltför stora skillnaderna i kommunernas barnomsorgsavgifter. En effekt av maxtaxan har också blivit att avgifterna sänkts och blivit mer lika över landet.
Inom ramen för den frivilliga maxtaxan finns ett stort utrymme för den enskilda kommunen att föra en egen avgiftspolitik och själv besluta om avgiftssättning. Närmare 200 kommuner använder denna möjlighet med egna bestämmelser om antalet betalmånader, tidsrelatering och avgiftsreducering när barnet är sjukt.
I budgetpropositionen för 2004 föreslår regeringen i syfte att begränsa statens utgifter att de högsta avgifterna i maxtaxan höjs. Hushåll med en inkomst understigande 38 000 kr i månaden berörs inte av förslaget. För landets samtliga kommuner innebär det att avgifterna i barnomsorgen kan höjas med 240 miljoner kronor samtidigt som statsbidraget minskas med motsvarande belopp till 3 160 miljoner kronor. Statsbidraget till kvalitetssäkrande åtgärder om 500 miljoner kronor påverkas inte av förslaget.
Preliminära beräkningar för Flens kommun visar att statsbidraget för maxtaxan minskar med ca 196 000 kr till drygt 4,7 miljoner kronor samtidigt som kommunen kan öka sina avgiftsinkomster. Kommunens ekonomi påverkas således avsevärt mindre än med de 350 000 kr som Roger Tiefensee hävdar.
Regeringen följer noga utvecklingen av reformen Maxtaxa och allmän förskola med mera. Därutöver kommer regeringen att fortsätta att prioritera kvaliteten i förskolan. Det gör vi på många sätt. En viktig satsning blir att införa ett riktat statligt bidrag till kommunerna för att anställa 6 000 fler förskollärare, barnskötare och annan personal i förskolan. Då kan personaltätheten öka och barngrupperna bli mindre. Satsningen ska ske successivt under mandatperioden och i den takt som ekonomin tillåter.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.