maxtaxa för äldreboende
Skriftlig fråga 2001/02:1551 av Kihlström, Dan (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-08-23
- Besvarad
- 2002-09-05
- Anmäld
- 2002-09-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 23 augusti
Fråga 2001/02:1551
av Dan Kihlström (kd) till socialminister Lars Engqvist om maxtaxa för äldreboendeEtt av välfärdens mest angelägna mål är att ordna för de äldres och svagas möjligheter att leva i trygghet och oberoende. Att kunna leva och åldras med bibehållen värdighet måste därför garanteras varje människa. Med tidigare nivåer på avgifter för hemtjänst och boende samt på förbehållsbelopp hade många pensionärer och funktionshindrade anledning att känna oro över sin ekonomiska situation @ därför en maxtaxereform.
Nu visar det sig dock i verkligheten att de sämst ställda får det sämre och de som har bäst ekonomi får det bättre med den nya reformen. Många tvingas söka socialbidrag.
Det är tydligt att reformen är behäftad med oklarheter när det gäller tillämpningen i kommunerna.
I anslutning till propositionen yrkade vi kristdemokrater på att regeringen skulle återkomma med tydliga konsekvensbeskrivningar för pensionärer i olika inkomstlägen.
Nu ser vi effekterna av den nya maxtaxereformen för äldre och konsekvensen får absolut inte vara att de som har det sämst får det ännu sämre.
Vilka åtgärder ämnar statsrådet vidta för att maxtaxereformen för äldre och funktionshindade ska få den tillämpning riksdagen avsåg?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:1551 besvarad av socialminister Lars Engqvist
den 5 september
Svar på fråga 2001/02:1551 om maxtaxa för äldreboende
Socialminister Lars Engqvist
Dan Kihlström har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar att vidta för att maxtaxereformen för äldre och funktionshindrade ska få den tillämpning riksdagen avsåg.
De nya avgiftsreglerna kommer att ge ett positivt ekonomiskt utfall för en mycket stor del av de ca 270 000 personer som erhåller vård, omsorg och service. Dessa personer återfinns i alla inkomstlägen, men huvuddelen av dem har låga inkomster. Ingen ska få ett sämre ekonomiskt utfall på grund av de nya reglerna. Det är viktigt att slå fast.
Det har under den senaste tiden framkommit uppgifter om att några kommuner efter den 1 juli har höjt vissa taxor, avgifter eller hyror. Jag kan inte ge besked om varför detta har skett. Det kan bara de ansvariga kommunerna göra. Helt klart är dock att de nya avgiftsbestämmelserna inte tvingar någon kommun att höja vare sig vård- och omsorgsavgiften eller andra avgifter, taxor eller hyror. Några ekonomiska incitament för kommunerna att genomföra sådana höjningar finns heller inte eftersom staten har kompenserat dem för det bortfall av avgiftsintäkter som de nya bestämmelserna medför.
Dan Kihlströms frågeställning illustrerar dock det faktum att det fortfarande finns en liten grupp äldre omsorgstagare som har en mycket bekymmersam ekonomisk situation och som därför är känsliga för kostnadsökningar av olika slag. Detta problem är dock främst ett inkomstproblem och måste därför lösas från omsorgstagarnas inkomstsida. Det kan handla om insatser när det gäller pensioner, bostadsstöd och andra bidrag för äldre. Jag vill här nämna att det s.k. äldreförsörjningsstödet införs den 1 januari 2003. Stödet tillförsäkrar en viss lägsta levnadsnivå för alla personer som är äldre än 65 år, bosatta i Sverige och som inte har en pension som ger tillräcklig försörjning.
Jag vill avslutningsvis säga att jag självklart mycket noga följer utvecklingen när det gäller avgifter inom äldre- och handikappomsorgen. Socialstyrelsen kommer redan att i början av nästa år lämna en redovisning till regeringen över hur kommunernas arbete med att införa de nya bestämmelserna fortskrider.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.