Massgrav i Turkiet
Skriftlig fråga 2006/07:388 av Kerimo, Yilmaz (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2006-12-18
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2006-12-18
- Besvarad
- 2007-01-08
- Svar anmält
- 2007-01-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 18 december
Fråga
2006/07:388 Massgrav i Turkiet
av Yilmaz Kerimo (s)
till utrikesminister Carl Bildt (m)
I byn Dara i sydöstra Turkiet hittades för cirka två månader sedan kvarlevor från en massgrav. Kvarlevorna tros vara rester från de assyrier/syrianer som mördades av turkiska soldater och lokala kurdiska klaner under folkmordet på assyrier/syrianer under första världskriget.
Ledande politiker i Turkiet, främst premiärministern Recep Tayyip Erdogan, har tidigare försäkrat omvärlden om att Turkiet inte har någonting att dölja. Trots att fyndet av denna massgrav är gjort är de turkiska politikerna, massmedierna och andra delar av samhället handlingsförlamade och har inte velat diskutera upptäckten. Nu har det gått två månader och ännu har inga turkiska politiker velat ta i frågan om att massgraven bör analyseras.
Flera assyriska organisationer i Sverige och andra har lyft fram frågan till regeringsnivå i Sverige för att Sverige ska agera. Av respekt och som upprättelse för de assyrier/syrianer som bor i Sverige och för demokratins skull bör Sverige agera för att en analys ska genomföras.
Vad avser utrikesministern att göra för att påverka Turkiets ledande politiker att vilja ta tag i frågan och diskutera fyndet av massgraven?
Svar på skriftlig fråga 2006/07:388 besvarad av Utrikesminister Carl Bildt
Svar på fråga
2006/07:388 Massgrav i Turkiet
Utrikesminister Carl Bildt
Yilmaz Kerimo har frågat mig vad jag avser att göra för att påverka Turkiets ledande politiker att vilja ta tag i frågan om och diskutera fyndet av en massgrav i sydöstra Turkiet.
Det finns ännu mycket få uppgifter om den massgrav Yilmaz Kerimo nämner. Vad gäller kvarlevorna i graven har svenska medier tidigare rapporterat att det kan röra sig om offer för fördrivningen av kristna minoriteter ur det osmanska imperiet 1915. Det rör sig hittills om obekräftade uppgifter. Det är viktigt att de turkiska myndigheterna hanterar saken på ett sätt som med tanke på den betydelse som fästs vid frågan om de kristna minoriteternas öde i samband med upplösningen av det osmanska riket möjliggör för forskare och rättsmedicinska experter att grundligt undersöka graven.
Utan att föregripa resultatet av en sådan undersökning, har jag till företrädare för den turkiska regeringen understrukit vikten av att det internationella forskarsamfundet ges bästa möjliga förutsättningar för oberoende studier och diskussion om etniska och religiösa minoriteter vid upplösningen av det osmanska imperiet.
Jag välkomnar att de turkiska myndigheterna förklarat att de osmanska arkiven är helt öppna. Det är bra om det internationella forskarsamfundet nu prövar källmaterialets faktiska tillgänglighet. Oberoende historisk forskning och fri debatt är avgörande för att kasta ljus över de övergrepp som drabbade flera etniska och religiösa grupper i Anatolien vid tiden för det osmanska rikets upplösning.
Perspektivet om ett framtida EU-medlemskap har starkt bidragit till den reformprocess Turkiet genomfört under senare år. Trots motstånd från vissa håll har reformerna också inneburit att utrymmet för debatt i det turkiska samhället väsentligen förbättrats. Det gäller också frågan om landets historia. Från regeringens sida har vi även av detta skäl anledning att fortsätta stödja Turkiets EU-process.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.